Det skall vara en fisk i år!!

Finns fiskens år i den kinesiska almanackan?

Frågan känns relevant när man tittar på åtminstone en del av årets Glasriket-utställningar.

I Bergdala simmar det hela stim av småfiskar – fast det förekommer även sjögräs utan firrar…

 

I Kosta är fiskarna större – men så är det också ett större företag som ligger bakom…

 

 

 … och ifall man inte har någon båt så kan man köpa sig en. Fast jag tror inte att Bertil Walliens båtar flyter speciellt bra:

Om man är vegan så finns det grönsaker, ena riktiga monsterärtor:

Vill ni se mera av Elnas saker så går till hennes hemsida. Men varför inte börja årets rundtur till Glasriketutställningen i Bergdala, ett av de få kvarvarande glasbruken. Det är bäst att passa på innan alla glasbruk är nerlagda!! 


Dessutom – och det måste faktiskt vara unikt för Glasriket – kan man plocka svamp före Valborgsmässoafton i år!!! I Transjö, av alla ställen! Lyckebyåns strandkanter bjuder på på både blåa och guldfärgade, ja, vad det nu kan vara för sorter? De kräver säkert minst en ganska lång förvällning innan de blir tuggbara – eller också kan man ju låta dem stå kvar.

Precis som vanligt är alltså den stora glasriketutställningen både rolig och omväxlande – så kom hit or ta en rundtur till alla de olika hyttorna och till de få kvarvarande glasbruken. Har ni tur kanske ni till och med får se en livs levande glaskonstnär i arbete – här Lotta Olofsson.

Vitsippa siktad!

 

Och, om man tittar noga, kan man se att en av påskliljorna börjar knoppas...

Det slutliga vårtecknet?

Igår var det däckbytardag – sista dagen, om man vill vara laglig.

Eftersom det extrema marsvädret, med varma dagar och jättekalla nätter, har fixat stora solida is-drivor under stalltaksdroppet kommer den formella sista snödrivan att vara kvar länge.

Ute i trädgården får dock denna representera sista ”naturliga” snödrivan:

I väntan på sista snödrivan...

har vi hittat ett par andra vårtecken.

Snödropparna har blivit till hela skogar, vintergäcken har tittat upp och en stackars förskrämd krokus har lyckats överleva rådjuren.

 

 

Trädgårdsförståsigpåare brukar säga att vi borde rensa, räfsa och fixa efter växtsäsongen, men vi har märkt att det (bortsett från att det ser slarvigt ut såhär års) brukar gå bra ändå. Precis som det brukar göra i den vilda naturen, för övrigt...

Vissa trädförståsigpåare brukar säga att vi borde rensa alla träd från lavar också. I vår ungdom fick vi lära oss att stor lavpåväxt var ett tecken på ren luft, så vi låter dem (också) finnas kvar.

Vitsippsfrön?

Nu får det faktiskt vara nog - men om man hoppas att det är vitsippsfrön som kommer ner i mängd från himlen så blir man gladare...

Ett annat sätt att bli glad på, är att åka på utflykt. Så vi åkte till Åseda och där varken snöade det eller haglade. Och en liten grupp katter låg minsann och solade på en stenbänk! De ligger nog där hur vädret än är, visserligen, men visst ser det mysigt ut?

Den här blommiga  katten - med sin kompis - höll sig däremot inomhus...

Fast innan vi for på utflykt så tittade vi in på konstgalleriet där Roger Simonsson är aktuell... Han har med i Bergdala förut och även på andra ställen. Det som mötte oss först innanför dörren var en "gammal bekant som vi förra gången såg i närheten av Gubbaviken.

Förra gången vi såg den så hängde den i ett träd i en riktig skog - nu stod den på golvet och hade bara en liten, liten kvist bakom sig.

Annars är det mest tavlor av olika slag han gör, Simonsson, som de här:

Men han gör en del mera udda grejer också. Tag ett i grunden skarpt foto eller två och så sätt vattrat glas en centimeter eller två framför, så blir det alldeles annorlunda...