Mor nu har våren kommit mor ... 1(2)

Nu får vi gå utan strumpor och skor ... Eller kanske inte, vid närmare eftertanke.

Men våren har faktiskt kommit för nu har konstgalleritet öppnat årets första utställning. Tre helger framöver kan man avnjuta Annika Jarrings verk en trappa upp i galleriet. Och det är inte bara de "vanliga" grejerna som är silikonklistrat planglas utan även litet annat. Nu kommer jag inte ihåg vad de hette men den här lilla isbjörnen på sitt isflak är väl söt, eller hur? Om det nu är det det är.

Och den här lilla sköldpaddan - om det nu är det det är...

Men naturligtvis även de "vanliga" silikonlimmade planglas -skålar? -vaser? -pennburkar? Ja de är nog inte i första hand bruksobjekt men de är rätt häftiga ändå tycker jag. Den övre bilden är på rätt håll för objektet exponeras liggande på golvet...

Den nedre har hon tydligen gjort av gammalt fönsterglas, eventuellt från 1600-talet. Man ser den svagt gröntonade färgen och så är det bubblor i glaset. Och som alltid när det är cylinderblåst glas så är det tunt, ungefär 2 mm. På nedervåningen är det mera traditionellt oljemåleri av Roger Svensson.

Inte verniaage - men...

 Visserligen var vi inte på vernissagen - men det är väl inte så illa att vara på andra dagen av årets första utställning heller, va? Som vanligt är det förstås Bergdala konstgalleri som levererar.
Faktum är Bergdala alltid levererar - året om. Glasbruket jobbar året runt men har det förstås kärvt på grund av elpriset. Vi hoppas att de nya ägarna till Värdshuset skall kunna återuppta kaféverksamheten, men det vet vi inget om. Galleriet är öppet höst och vår. Glastekniska museet är öppet sommartid och öppnar för bokningar hela året. 

Men nu var det galleriet det gällde...
Årets första utställning: Stina Siljing ställer ut på bottenvåningen. Mest påtagliga är hennes träbitar. Eller? Trä? Ja en del är trä. Men när man tittar närmare så kan det vara brons, eller betong, eller gis, eller ... Eller också kan det vara en blåkopia av (gas?)väv ... Nog så skojiga att titta på och ganska så roliga tekniker får man säga.

En trappa upp är det alldeles annorlunda, för där huserar Linda Rothstein. Det finns inga likheter alls mellan de här två konstnärernas gestaltningar och kontrasten gör besöket ganska spännande. Titta bara:

Nå? Vad tycks? Så välj en solig vårlördag eller dito söndag. Packa pickninckkorgen och ställ kosan mot Bergdala. Om ni bokar i tid kan ni få gå på Glastekniska Museet också, men då måste ni ha långkalsonger på er - för där är det KALLT.

Det var ett tag sedan ...

 ... närmare bestämt den 10 februari 2018, som Roger Svensson ställde ut målningar på galleriet förra gången. Ni kan ju titta på den i arkivet här bredvid om ni vill. Då samsades han med Siri Jarring och Annika Jarring, men nu har han hela galleriet för sig själv.

 

Visst ser han ganska nöjd ut? 

Utställningen heter visst "Inga-Lills stol och andra tavlor" eller nå't sånt. 

Nä'visst nä! Så fel det kan bli! Den heter ju "Tages stol och andra målningar" och pågår fram till den 25 april. Ett litet axplock:

Som vanligt väl värt ett besök när ni ändå skall köpa nytt glas från Bergdala såhär inför sommaren. Förresten: Om ni vill besöka Glastekniska Museet samtidigt så måste ni förboka via hemsidan, för vi har inte öppnat för säsongen ännu.

Det är litet aprilväder ...

 

... över det hela. Först var det den där köldknäppen, och så blev det varmt och snödropparna kom opp och så blev det snö igen, och slask, ... 

 

Nåja. Man får ta det onda med det goda. Det finns hopp om vår! Eller heter det att det finns knopp om vår? 

Eller knopp om får?

Vare därmed hur som helst. Man kan förstås fråga sig vad fåren har med saken att göra, men det är såhär: Promenaden i snöslasket ledde fram till Konstgalleriet. Och där var det får!!

Erkännas skall att där var en del andra djur också, en liten gris till exempel: 

Och blommor och zebror och jellonparder allt möjligt

Så varför nu detta frågar sig vän av ordning. Var det bara för att med besvärjelser locka fram våren? Nej. Men det är som så, att Kaj Engström från Fårö har invaderat galleriet. 

Nja förresten, "invaderat" är väl kanske att ta i. Han ställer ut och hans mysiga djur och andra varelser kommer att finnas till beskådan månaden ut, till den 28 mars. Så allting är alltså precis som vanligt: Bergdala är och förblir världens kulturella centrum. Så när ni ändå är i Bergdala för att köpa glas eller för att ni har förbokat en guidad tur på glastekniska museet eller bara för att känna storstadspulsen (nå, det var kanske att gå litet till överdrift) så skall ni också passa på att gå på galleriet och klappa vidsvinet.

Senaste nytt!!

Vi hade ett tjugotal besökare på Glastekniska Museet idag. Inte illa för en vanlig lördag efter sommarsäsongen, tycker vi. Antagligen skulle Abbamuseet, Vasamuseet och Nationalmuseum tycka att det var rätt skruttigt, men så vaddå?

De som hade tagit sig till Bergdala hade också chansen att gå på vernissage. Idag öppnade nämligen höstens andra utställning,  målningar av Elisabeth Henriksson och Ingela Hamrin.Som ett litet tips om hur viktigt det är att utnyttja Bergdalas rika kulturutbud kan man ju påpeka att Elisabeth och Ingela tog sig tiden att besöka Glastekniska Museet innan de satte sig i bilen för att fräsa iväg upp till Stockholm via Herråkra.

Jag tror inte jag säger någonting mer om vare sig utställningen eller dem utan ni får själva titta på bilderna här och så får ni se till att masa er ut till Bergdala ... Glöm inte att Glastekniska Museet också är öppet, 10-16 på lördagar och söndagar.

Och när ni har tittat på konstutställningen och på industriarvet så är ni säkert sugna på något gott: Jag är inte helt säker på vilka öppettider Caféet med de goda smörrebröden nere i Strömbergshyttan har nu efter säsongen men annars kan ni ju alltid gå på L'instant och käka en god lunch. Som alltid är det alltså väl värt besväret att åka till Bergdala, världens centrum, men lugnare än både Stockholm och London.

VARNING (för konstgalleriet!)

Just nu står det ett hemskt, månghövdat, monster i konstgalleriets farstu.

Ni ser själva? Det här är inte en rockhängare från IKEA, inte, utan en "kronrot" som Åke Bergqvist har hittat någonstans. Och när man tittar närmare ser man både en älg och en drake.

Alla Smålänningar känner ju väl till älgar men drakar och enhörningar och liknande måste man faktiskt vara Bergdalabo för att känna sig bekväm med. I skogarna runt Bergdala vimlar det av just enhörningar, drakar och en del andra utrotningshotade djur, gripar till exempel.

Nåja: Ifall man överlever chocken i farstun så kan man gå in i galleriet. När man gjorde det idag så var det en massa folk där.

I vit T-shirt känner man igen Åke Kjellson som ju ur alla praktiska synpunker är galleristen, till höger om honom ser man Anna Berglund, med hund, och på andra sidan Åke Bergqvist. När man plötsligt hittar en massa folk på ett enda ställe måste man ju fråga sig vad som är på G???!!!

Och när man då ser sig omkring och får syn på det här:

då, men först då, trillar polletten ner: AHA! Det måste vara vernissage!!

Och det är precis vad är! Utställningen pågår till den första september. Öppet som vanligt 13-16 på helgerna, lördag-söndag.

Och från och med nu kommer Bergdala Glastekniska Museum också bara att hålla helgöppet. Lördag-söndag 10-16 så gå på museet först. Efter en á två timmar på glastekniska museet kan man shoppa litet i glasbrukets butik och sedan ta sig en promenad till galleriet.
När man sedan gått tillbaka till bilen igen så kan man ta en tur ner till Stömbergshyttan. Lördagar och söndagar är caféet därnere öppet och serverar smaskiga danska smörrebröd. Ifall man nu inte föredrar fransk mat på L'Instant. Och så går man på loppisen, förstås.

Kort sagt: Livet är tillbaka i normala gängor igen och en heldag i Bergdala med omnejd sitter aldrig fel.