Solceller på G!

 Vi har varit litet sena i starten, men nu är det på gång. Solceller på stalltakets södersida, nämligen. I vårt fall var det litet granna stökigt för cellerna måste placeras ovanför hönsgården. Och efter Kerstins stroke har vi avvecklat hönshållningen så nässlorna växer manshöga i hönsgårdarna. Nåja: Jag fick ner dem och fick till en riskfri (dvs brännässlefri) arbetsmiljö för montörerna som kom på morgonen nu i måndags, den 31 juli.
Och jösses vilka proffs. De började montera ställning inne i hönsgården på morgonen. Inte någon fuskställning inte, utan riktiga, säkra grejer. Riktig trappa, ingen skraltig stege, inte, skyddsräcke och hela middetjossan. På eftermiddagen samma dag, i måndags, när vi kom hem från museet var monteringsskenorna på plats. 

I tisdags eftermiddag hade de dragit in kabeln under nockplåten, dragit ut den genom väggen på andra sidan stallet och monterat hälften av panelerna. 

 

 När vi kom tillbaka från museet i onsdags, i förrgår, var allting på plats och de hade städat efter sig hur fint som helst. Riktiga proffs ända ut i fingerspetsarna.

Elektrikern har semester den här veckan så än så länge slutar sladdarna från solcellerna i luften ovanför kattrappan. 

Nu är det så, att trefaskontakten har lock på sig så ur sen trillar det ingen ström på katterna när de går i trappan. Men jag bad montörerna att ställa en räkburk under solcellssladdarna för att samla upp den lågspända likström som trillar ner ur sladdarna under dagtid. Man vill ju inte att katterna skall få en massa bulor av nertrillade Joule och Wattsekunder, och Voltar och Ampäron och allt vad det är. Och det var ju litet växlande sol på eftermiddagen i onsdags. Jag tog in burken i köket när vi kom hem bara för att kolla att solcellerna verkligen fungerade. Och det gjorde de. Eller hade i alla fall gjort.

Så nu väntar vi på elektrikern, Om hen håller samma klass som montörerna - och det räknar vi med - så kommer vi att våga rekommendera en solcellsinstallatörsfirma med de varmaste vitsord.

Svalskåp är himla bra!

Fast de finns inte längre. Så när vår kyl successivt övergick från att vara en kyl till att bli en frys och svalskåpet samtidigt först blev ett kylskåp och sedan ett milt frysskåp, bara minus ungefär två-tre grader på vissa ställen - blev goda råd dyra.

De goda råden kostade 1400 pix och kan sammanfattas med att för det första finns inte den modellen längre och för det andra går den inte att laga. Detta sagt av Cylindas reparatör som i och för sig kom körandes och var snäll och trevlig.
Alltnog: Det blev alltså att istället inköpa ett kylskåp och en "drickakyl" som substitut för svalskåpet. Tyvärr är den senare försedd med texten "CocaCola" överallt, men den var flera tusen billigare än en så kallad "vinkyl" med ädelträhyllor och grejer, så det får vi väl leva med.

Plötsligt, idag på förmiddagen, ringde så Magnus och sade att nu skulle han komma med kylen. Så då tömde vi skåpen och åkte till järnaffär'n och handlade grejer och sedan lyssnade vi på lunchekot medan kylen stod mitt i rummet.

Sedan vidtog platsbyggandet av ett två-våningsstativ för att inrymma de båda.

Omkring klockan 6 (ja, 18 då om det skall vara så himla noga!) vidtog installationen.

och ungefär kvart-i-sju kunde vi börja stoppa in grejer...

Alla som har gjort något roligare: Upp med handen!
Men arbete förhindrar som bekant månget tillfälle till synd!!