lördag 20 februari 2021

Vårens(?) första vernissage ...

 ... ägde rum på konstgalleriet idag. Snöslask, gråmulet och en massa virus utanpå det. Men det är väl så det skall vara såhär när det snart är mars. 

Nåja: Det är alltså Magnus Petersson från Växjö som ställer ut akvareller. Såhär ser han ut:

Precis som det stod i Smålandsposten är många ganska mörka:






Men så finns det förstås undantag, som den här i bakgrunden:

Vi hade ju förstås glömt bort att det var grillning utanför men annars ordnade vänföreningen med grillar och eldar. Tidigare hade det varit mycket folk men när vi kom var det inte någon jätterusning. Och det var ju tur, det. 

Det där viruseländet ställer ju till det. Så det fanns en glasskål i vilken det fanns tolv nummerlappar och om man fick tag på en nummerlapp så fick man komma in och då gällde det att hålla fast vid den.

Det var visserligen inte nödvändigt att hålla nummerlappen synlig som de två här ovanför. Så de som var stora nog att ta sig ett glas vin hade en ledig hand:

Så nu börjas det igen: Det finns alltid anledning att besöka Bergdala. Vissa tider är det bara Glasbruket med sin butik. Andra tider oär det både Glasbruket och Konstgalleriet. Och längre fram i vår är det Glasbruket, Konstgalleriet och Glastekniska Museet. Och på sommaren är det Glasbruket och Glastekniska Museet. Och vad man än gör så blir man glad. Det ser ni ju här, eller hur?

söndag 31 januari 2021

OM…

om det inte hade kommit snö, till exempel, (som det gjorde onsdag kväll-natt) – så skulle nu alla människor haft svårt att se att vi har fått ett nytt tak.

Ett par bilder från i onsdags:



Innan onsdagen tog slut var även framsidan färdig. (den uppmärksamme kan ana arbetet på att alla plåtskoningar nu är röda – tidigare vita)

Och det var tur! För på torsdag morgon…



Den fortsatta ställningsrivningen blev onödigt svår. Å andra sidan kommer vi att kunna plocka mängder med skruv, spik och andra överblivna detaljer så fort det blir barmark igen. (- nånting vi lärt oss: kulturskillnader mellan snickare, elektriker och plåtslagare: snickare städar efter varje dag, de andra, hm, inte)

En ”färdigbild” i solsken:



Solsken kan locka till promenad. På promenad kan en upptäcka det ena och det andra, till exempel:

Vad hände egentligen här?


Eller – kolla, snöskog:


Inne kan de finnas katter (tror jag det är)

fredag 22 januari 2021

Ett par veckor med extra allt

Först kom snön. Ett par dagar senare kom takfixarna, men de lät sig inte skrämmas.

Meningen är att det gamla (original-)teglet ska tillbaka när underlaget fixats. Teglet kom ner i rask takt, det läktades på det gamla sticketaket, lämplig papp kom upp (osv osv)
I uppdraget ingår också att riva den gamla fallfärdiga boden ”i god ordning” – alltså allt återbrukbart ska återbrukas. Teglet blir reserv till stora taket, användbart timmer ska staplas (osv osv)
(Vi tyckte vi kom ganska långt under eldningsdagen, men...)
MEN: det var förståss inte allt. Förra veckan fick vi larm i avloppet som krävde expertutryckning ända från Kalvsvik. Lyckligtvis var det lättfixat för en expert (om en nu räknar att ligga på magen på den snöiga marken och fiska efter sladdar ”lätt”, men det gick bra)

Så, eftersom(?) det var fort gjort, så valde pelletkaminen att paja: efter tre-fyra dagar av mycket manuellt handhavande fick vi ha hit en kaminexpert också. Det visade sig också vara fort fixat för en expert med resurser (en ny drivmotor).

I nästa vecka hoppas vi att allt lättillgängligt gammalt tegel är på plats igen.
Då återstår bara att få … ordning på (eller ”bort”, kanske?) den oanvändbara bråten efter gamla boden. (Dock ska det bli spännande att se vad som finns *under* den, så mycket vatten som jag fått ut därifrån under åren. Kanske det visar sig att det är en bra plats att förvara trasigt tegel på?)

Eftersom diverse vårtecken brukar visas här:
Årets första kandidat till ”sista snödrivan” (det kan ju komma fler...):

Årets första snödroppar kommer nog att bli lite försenade – såhär ser den rabatten ut just nu:

lördag 9 januari 2021

För 16 år sedan

hände det nå’t stort.

Minns du vad?
… det är Gudrun jag tänker på, den stora stormen.

Linnéuniversitetet har idag (igår, men - ) publicerat en sida om vad som hände sedan: lite beskrivningar, lite om forskning som gjorts, en film. Intressant är det!

Denhär bloggen var inte uppfunnen då, men vi skrev lite om Gudrun iallafall, några bilder hade vi.
Till exempel denhär:

torsdag 7 januari 2021

Många flingor små…

blir en stor driva (nåja). Gårdagens och dagens små-små-små flingor, som kunde upplevas som dimma, har i alla fall åstadkommit ett ordentligt täcke:



Återstår att se hur länge det håller sig, för nu är det plusgrader igen.

Det var en tillräcklig väderomväxling för att Kisse skulle vara ute i timmar, dock. (Så länge det mest regnade var hon ute i max en kvart)

torsdag 31 december 2020

Ett annat år

... hade revyn börjat nu.

Nå - vi vet ju alla varför den inte blir av i år (för framtiden: pga coronapandemin). Men det känns aningen märkligt efter alla 20-nånting åren som just vi har gått på premiären...

Men en väderrapport kan det bli iallafall: 2 grader varmt, småregnar (och alltå ingen snö - dendär första snön som tidigare rapporterats försvann meddetsamma)

I värsta fall får vi titta på "Året med kungafamiljen" (eller vad den heter?) i väntan på supén.

Som vanligt har vi inga fyrverkerier heller... men för att det iallafall ska bli en bild gick jag ut och blixtfotograferade vår reflexprydda soptunnemojäng:


men iallafall: GOTT NYTT ÅR!

lördag 19 december 2020

Jul, jul -

strååålande jul...
syns längs vägen...

För de äventyrslystna, lyssna på detta:
God jul, alla som så önskar!

måndag 7 december 2020

En tråkig dag ...

 ... tycker Kisse.

Det tyckte vi också, så vi åkte ner till Hovmantorp och fick våffla (med kaffe). Och där hade de en fin "ljusstake" med tre ljus på bardisken. 

Och då blev vi glada igen.



fredag 4 december 2020

Idag kom vintern!

 Nåja - det var kanske att ta i. Nu när man är pensionär gör det ju inte så mycket ifall det kommer snö. Man måste ju inte nödvändigtvis skotta fram bilarna i tid för att kunna åka och möta kunskapstörstande studenter i arla morgonstund, längre. Och litet granna snö har det fktiskt kommit igår kväll och i natt. Men skotta behöver man då rakt inte.

Vår tidigare erfarenhet av ungkatter och snö är att de blir hur entusiastiska som helst och har snöbollskrig och allt möjligt. Så när det nu faktiskt fanns litet snö så väntade vi med att släppa ut Nikki och Kettil tills vi var påklädda och kunde komma med ut. Men det blev en besvikelse: De tyckte bara att det var konstigt. Ingen lek, inga vilda glädjeskutt, inget snöbollskastande... Bara "Men vad ÄR det här? Blött och dant. Usch!"


söndag 25 oktober 2020

Man kan inte komma ihåg allt ...

 ... när man bor på landet. För ute på landet är det själva lantlivet som propsar på uppmärksamhet. Hörni, stadsbor, vet ni till exempel vad det här är för något? 

Trodde väl det. Det är vårt avloppsreningsverk. Vi har nämligen ett system där man först rötas det slam som finns i vattnet. I steget efter har man en växtbädd som tar upp huvuddelen av näringämnena, mest kväve och fosfor, ur vattnet. De här växterna skall man klippa ner på hösten och så placera klippet någonstans där man kan ha nytta av det. Och det är det vi har gjort. Fullständigt ryggknäckande! Men nu är det klart. Och så ser ni ett svart plastlock strax bakom. Det är en extra fosforfälla för att fånga upp den sista fosforn. Ni som bor i städer behöver inte bry er om sådant här, för det ingår i VA-taxan. Och resultatet är att en hel massa av er spolar ner en massa saker i avloppet som inte alls är nyttiga för reningsverket... Men här på landet måste man sköta sådant här själv, så det är en av dagens större insatser.

Nåja: Då skall ni få någonting lättare att gissa på. Vad är det här?

Jamen det är ju en foderhäck för ensilage- eller höbalar. Det ser väl alla? 

Och det var först när vi hade gjort klart de här två sakerna som vi kom på att, Javisst-Ja, det var ju vernissage på konstgalleriet igår! Och det glömde vi alldeles bort. Så då skulle vi promenera dit. Men då blev vi förföljda av en katt som var rädd att vi skulle gå vilse. Och vi vill inte ha med oss våra katter alldeles för långt hemifrån. Nog för att de hittar hem - men vi vill inte det. Så det fick bli bilen till konstgalleriet. Väl där möttes vi av Bo Söderströms "målningar". Men vad är en målning egentligen?

Åke Kjellsson - galleristen själv - förklarade tekniken som har använts på en del av verken på följande sätt:

"Vad han har gjort är att smälta ner oljepastellkritor och göra tunna sjok av dem. Sedan skär han ut (titta på den översta av de två) och låter den torka fast på papperet ett par dar. Så lägger han på en gul oljepastellkriterundl och låter den torka ett par dar. Och så en svart rektangel..." Klicka på bilderna för att få dem större så kanske ni ser. Pastellkriteskikten är ett par millimeter tjocka...

Eftersom vi alltså missade vernissagen som var igår så var det ganska tomt: Men huvuddelen av resten av det som hänger på väggarna är alldeles "vanliga" målningar.




Men som vanligt är det värt att åka till Bergdala på helgerna. Vill man se det glastekniska muséet får man förboka minst en dag i förväg. Och vill man se glasblåsning får man välja en vanlig arbetsdag.