lördag 30 september 2023

Två "flugor" på en gång?

Idag är det den siste september, lördag är det också.

Idag och imorgon är det sista chansen för året att besöka *två* begivenheter i Bergdala - sista helgen för Galleriets utställning med Helena Felldin och Magnus Petersson samt sista helgen för Bergdala glastekniska museum.
Museet håller öppet idag kl 10-16, imorgon kl 12-16. Galleriet är öppet båda dagarna kl 13-16.

Till skillnad från galleriet går det att boka besök på museet.

Trevlig höst!

torsdag 17 augusti 2023

Hösten

börjar närma sig, för nu börjar gallerisäsongen.

Eftersom galleriet väljer att ha öppet färre dagar/timmar än vi har på Glastekniska museet så kan ju vi inte se några utställningar före oktober…

Här är vernissagekortet:

Ser det kul ut, åk dit!

Och när ni ändå ska dit, passa på att titta in på museet - vi har öppet 10-16 alla dagar denna veckan ut, sedan lördagar 19-16, söndagar 12-16 tom 1/10.

fredag 4 augusti 2023

Solceller på G!

 Vi har varit litet sena i starten, men nu är det på gång. Solceller på stalltakets södersida, nämligen. I vårt fall var det litet granna stökigt för cellerna måste placeras ovanför hönsgården. Och efter Kerstins stroke har vi avvecklat hönshållningen så nässlorna växer manshöga i hönsgårdarna. Nåja: Jag fick ner dem och fick till en riskfri (dvs brännässlefri) arbetsmiljö för montörerna som kom på morgonen nu i måndags, den 31 juli.
Och jösses vilka proffs. De började montera ställning inne i hönsgården på morgonen. Inte någon fuskställning inte, utan riktiga, säkra grejer. Riktig trappa, ingen skraltig stege, inte, skyddsräcke och hela middetjossan. På eftermiddagen samma dag, i måndags, när vi kom hem från museet var monteringsskenorna på plats. 

I tisdags eftermiddag hade de dragit in kabeln under nockplåten, dragit ut den genom väggen på andra sidan stallet och monterat hälften av panelerna. 

 

 När vi kom tillbaka från museet i onsdags, i förrgår, var allting på plats och de hade städat efter sig hur fint som helst. Riktiga proffs ända ut i fingerspetsarna.

Elektrikern har semester den här veckan så än så länge slutar sladdarna från solcellerna i luften ovanför kattrappan. 

Nu är det så, att trefaskontakten har lock på sig så ur sen trillar det ingen ström på katterna när de går i trappan. Men jag bad montörerna att ställa en räkburk under solcellssladdarna för att samla upp den lågspända likström som trillar ner ur sladdarna under dagtid. Man vill ju inte att katterna skall få en massa bulor av nertrillade Joule och Wattsekunder, och Voltar och Ampäron och allt vad det är. Och det var ju litet växlande sol på eftermiddagen i onsdags. Jag tog in burken i köket när vi kom hem bara för att kolla att solcellerna verkligen fungerade. Och det gjorde de. Eller hade i alla fall gjort.
Så nu väntar vi på elektrikern, Om hen håller samma klass som montörerna - och det räknar vi med - så kommer vi att våga rekommendera en solcellsinstallatörsfirma med de varmaste vitsord.

torsdag 27 april 2023

Sista för säsongen...

 ... för sedan börjar turistsäsongen. Så det gäller att passa på: 7 maj är sista chansen under våren. Sedan blir det ingen mera konstutställning förrän i augusti. Men i höst blir det faktiskt fyra stycken utställningar

Just nu är det två konstnärer och jag måste ju säga att jag tycker att Fanny Spång är den roligare av dem. Hon huserar en trappa upp med "Sonnenuntergang". Nu är ju min tyska inte vad den borde vara men jag måste säga att jag tycker "solens undergång" känns mera adekvat åtminstone för en del av de, såvitt jag förstår, fyra verken.

De här små svarta, sotiga, träkuberna känns väl, speciellt med solljuset bakom, som undergångsstämning?

Vaddå "små"? Bara för att ni inte kan se hur små de är? Men titta här då! Jag hade ingen tändsticksask att ställa bredvid men Herr Galleristens (Åke Kjellsson's) skor får väl duga som referens...



Här kan man också se tydligt att det i form av en silverglans ändå finns hopp om en framtid, men jag tycker ändå att de här känns rätt deprimerande...

Nå men är det allt? Nej: Det finns också en massa transparenta ovädersmoln mitt i rummet.  Observera att det inte är Gubben-i-Månen som syns mitt i molnen.

Eller - är de ovärdersmoln? Nja, det hänger på hur man tittar på dem och varifrån, för de tenderar att byta karaktär. Här är de från litet andra håll.


Den här tyckte jag var rätt rolig, men det är ingenting man kan ha hemma - speciellt inte om man har katter i familjen...

På nedervåningen hittar vi en gammal bekant, nämligen Åke Sander. Han har varit med förr även om jag just nu bara kan komma ihåg augusti 2015.

Jag tycker själv att hans målningar är litet enahanda, men smaken har som bekant vissa likheter med baken...



Men det är i alla fall vad som finns på nedervåningen.

Vad är i övrigt att säga om Bergdala såhär års? Vi som bor här hyser stora förhoppningar inför sommaren: Den tyska familj som köpt värdshuset kommer (förhoppningsvis) att dra igång verksamheten igen! Tänk om vi får igång ett kafé eller kanske till och med servering av någon lättare lunch den här säsongen! Vilket oerhört lyft det skulle vara jämfört med de senaste åren!! Den 29-30 är det årets glaskonstvernissage och efter det håller Glastekniska Museet helgöppet lördagar 10-16 och söndagar 12-16 till början av juni när vi slår upp portarna fullt och börjar med sjudagarsvecka. Glasbruksbutiken är förstås öppen som vanligt och glasbruket likaså.

tisdag 4 april 2023

Men hur tänker de? Eller var det rätt ändå?

Ni som är minnesgoda och känner till Bergdala, ni kommer väl ihåg hur nöjda vi var för att man äntligen byggde en ordentlig ringled runt Bergdala Centrum? Vaddå? Minns ni inte det? Då får ni gå tillbaka i bloggen här, till den 23 maj 2022. 

Sedan fick vi ju då bevis på att den här förbifarten var nödvändig när de byggde vindkraftpark "Furuby". Tio vindkraftverk en bit norr om Bergdala mot Lenhovda till. Vill ni se det kan ni bläddra fram några inlägg till 14/8 2022...

Men nu - inför turistsäsongen med tillhörande enorma trafikströmmar - då har de stängt ringleden igen... Översta bilden visar hur de har grävt ett dike som effektivt stänger den övre påfarten och nedre bilden visar motsvarande dike och vall vid den nedre påfarten.


Fördelen är förstås, när jag nu tänker rätt på saken, att turisterna faktiskt leds in i centrum... Så det kanske är ganska bra i alla fall.

lördag 25 mars 2023

Dags igen!!

Nu var det vernissage igen! Ett stilleben med Mona Lisa, glas och jordnötter, minsann! Fast det visade sig vara en reproduktion... Mona Lisa, alltså. Jordnötterna var original.

Den här gången är de tre stycken som ställer ut. Två fotografer och en målare. På nedervåningen, i det stora rummet, hittar vi en bekant från Skruf, nämligen Nils Bergqvist, med sina fina svartvita foton i mjuka toner.

Titta noga på den här bilden. För det första skall vi konstatera att det inte är Greta Thunberg i förgrunden. Och det är inte heller Ulla-Carin Bergqvist även om hon själv vid något tillfälle trott så. Vem det är förefaller vara höljt i dunkel. På tal om dolt i dunkel: Ser ni de två skuggfigurerna i dunklet till höger? Dem som flickan förefaller titta på? Den vänstra av dem är faktiskt Nils Bergqvist själv. Hur jag kan veta det? Jo det var jag som tog bilden i en sådan vinkel att jag fick med honom. Jag tyckte det var en litet rolig effekt...


Jag är ganska lättroad. Och på tal om lättroad: Visst blir man glad av den här?

En riktig liten sommaridyll i glada och soliga färger. En man sitter vid ett bord i trädgården(?) med en liten katt. Och så är det en stor katt, ett lejon kanske, i bakgrunden. Men visst blir man glad? För att inte tala om den här, vad det nu är för något? Ett litet torg i en liten stad, kanske?

Man behöver förstås inte sväva i tvivelsmål om man inte vill. För det finns förstås instruktionsblad med namn och titlar och priser på allting. Men jag tycker det är roligare att bara gå runt och titta utan instruktioner... Som ni har insett - ni som läser denna blogg är ju observanta - har vi nu lämnat Nils Bergqvist. Vi har gått in i det lilla rummet på nedervåningen där Bo Bergstrands färgglada målningar hänger. 

Och i ett litet hörn hittar vi en färgklick till...
Men jag skulle gissa att ni som åker till Bergdala imorgon eller nästa helg eller så inte kommer att få se blommorna, för de var inte målade. Så dem tog han nog hem på lördagskvällen efter vernissagen.

Ni som känner väl till Bergdala Konstgalleri, ni vet ju att det finns ett rum till, nämligen övervåningen. Så låt oss gå en trappa upp, och vad hittar vi väl där? Jo där hittar vi en naturfotograf som har svårt att släppa kameran ifrån sig...   


Vernissagebesökarna kramar sina vinglas, fotografen kramar en av sina kameror... 


Det är svårt att få bra bilder på fotografier. Så ni får nöja er med de här två - om ni inte ser till att åka ut till Bergdala för att faktiskt kunna se Björn Lundblads fantastiska och drömska naturfoton i verkligheten. Basta!

Såhär års finns det inte så mycket mera att se och göra i Bergdala. Glasbruksbutiken är öppen på helgerna - men det är ju ingen produktionsblåsning när galleriet är öppet. Och glastekniska museet öppnar inte förrn det har blivit varmare.

onsdag 1 mars 2023

Inte verniaage - men...

 Visserligen var vi inte på vernissagen - men det är väl inte så illa att vara på andra dagen av årets första utställning heller, va? Som vanligt är det förstås Bergdala konstgalleri som levererar.
Faktum är Bergdala alltid levererar - året om. Glasbruket jobbar året runt men har det förstås kärvt på grund av elpriset. Vi hoppas att de nya ägarna till Värdshuset skall kunna återuppta kaféverksamheten, men det vet vi inget om. Galleriet är öppet höst och vår. Glastekniska museet är öppet sommartid och öppnar för bokningar hela året. 

Men nu var det galleriet det gällde...
Årets första utställning: Stina Siljing ställer ut på bottenvåningen. Mest påtagliga är hennes träbitar. Eller? Trä? Ja en del är trä. Men när man tittar närmare så kan det vara brons, eller betong, eller gis, eller ... Eller också kan det vara en blåkopia av (gas?)väv ... Nog så skojiga att titta på och ganska så roliga tekniker får man säga.






En trappa upp är det alldeles annorlunda, för där huserar Linda Rothstein. Det finns inga likheter alls mellan de här två konstnärernas gestaltningar och kontrasten gör besöket ganska spännande. Titta bara:





Nå? Vad tycks? Så välj en solig vårlördag eller dito söndag. Packa pickninckkorgen och ställ kosan mot Bergdala. Om ni bokar i tid kan ni få gå på Glastekniska Museet också, men då måste ni ha långkalsonger på er - för där är det KALLT.

tisdag 31 januari 2023

Nästan första snödroppen

Kommer den i januari i år också?

Nja, är väl svaret:

Mindre än förra årets är den ju, men det syns ju att det är en snödroppe den ska bli.

Frågan är om det är bra eller dåligt... 2020 är den hittills tidigaste snödroppen på bloggen, från den 20/1.

fredag 6 januari 2023

Watt vi är på väg?

 Enkelt: Resan går från Bergdala till Hovmantorp.
Warför? Också enkelt: Det är revydags!

Wem skulle kunna motstå detta?

Eller detta?
Även om Håkan och Carina är några av de mest namnkunniga för oss lokalbor
så är ju hela revygänget ändå något av det bästa kommunen har att erbjuda i form av lokal underhållning.
Bara en sådan sak som en doakör med kazoo'er
eller damerna från Berghälla
som frågas ut av den ansvarsfulle medborgaren
om hur de vill se kommunens äldrevård...

Visste ni förresten att föreningen "Fuck Hovmantorp" (Föreningen för Utmärkta CentrumKåkar) funderat på att byta namn? En av medlemmarna tycker att akronymen är olämplig. Frågan diskuteras ingående på ett möte och föreningens sekreterare för nogsamt protokoll.
En ganska halsbrytande scen är den där man skall välja vem i kommunen som skall uppmärksammas...
Om ni inte förstår vad bilden visar så köp en biljett...

Andra aktuella frågor rör förstås de där watten som finns i rubriken. Släckta lampor och sänkt innetemperatur gör ju tillvaron osäker. Wad månde döljas i framtiden? Carina och Hanz zpanar...
Och detta är förstås också en fråga som berör kommunfullmäktige som sammanträder i scen nummer 6.
Kort sagt är det som vanligt fullt ös och krog-show-formatet är nog här för att stanna...
Förresten: Det serveras himla god mat också!