Nu var det vernissage igen! Ett stilleben med Mona Lisa, glas och jordnötter, minsann! Fast det visade sig vara en reproduktion... Mona Lisa, alltså. Jordnötterna var original.
Den här gången är de tre stycken som ställer ut. Två fotografer och en målare. På nedervåningen, i det stora rummet, hittar vi en bekant från Skruf, nämligen Nils Bergqvist, med sina fina svartvita foton i mjuka toner.
Titta noga på den här bilden. För det första skall vi konstatera att det inte är Greta Thunberg i förgrunden. Och det är inte heller Ulla-Carin Bergqvist även om hon själv vid något tillfälle trott så. Vem det är förefaller vara höljt i dunkel. På tal om dolt i dunkel: Ser ni de två skuggfigurerna i dunklet till höger? Dem som flickan förefaller titta på? Den vänstra av dem är faktiskt Nils Bergqvist själv. Hur jag kan veta det? Jo det var jag som tog bilden i en sådan vinkel att jag fick med honom. Jag tyckte det var en litet rolig effekt...
Jag är ganska lättroad. Och på tal om lättroad: Visst blir man glad av den här?
En riktig liten sommaridyll i glada och soliga färger. En man sitter vid ett bord i trädgården(?) med en liten katt. Och så är det en stor katt, ett lejon kanske, i bakgrunden. Men visst blir man glad? För att inte tala om den här, vad det nu är för något? Ett litet torg i en liten stad, kanske?
Man behöver förstås inte sväva i tvivelsmål om man inte vill. För det finns förstås instruktionsblad med namn och titlar och priser på allting. Men jag tycker det är roligare att bara gå runt och titta utan instruktioner... Som ni har insett - ni som läser denna blogg är ju observanta - har vi nu lämnat Nils Bergqvist. Vi har gått in i det lilla rummet på nedervåningen där Bo Bergstrands färgglada målningar hänger.
Och i ett litet hörn hittar vi en färgklick till...
Men jag skulle gissa att ni som åker till Bergdala imorgon eller nästa helg eller så inte kommer att få se blommorna, för de var inte målade. Så dem tog han nog hem på lördagskvällen efter vernissagen.
Ni som känner väl till Bergdala Konstgalleri, ni vet ju att det finns ett rum till, nämligen övervåningen. Så låt oss gå en trappa upp, och vad hittar vi väl där? Jo där hittar vi en naturfotograf som har svårt att släppa kameran ifrån sig...
Vernissagebesökarna kramar sina vinglas, fotografen kramar en av sina kameror...
Det är svårt att få bra bilder på fotografier. Så ni får nöja er med de här två - om ni inte ser till att åka ut till Bergdala för att faktiskt kunna se
Björn Lundblads fantastiska och drömska naturfoton i verkligheten. Basta!
Såhär års finns det inte så mycket mera att se och göra i Bergdala. Glasbruksbutiken är öppen på helgerna - men det är ju ingen produktionsblåsning när galleriet är öppet. Och glastekniska museet öppnar inte förrn det har blivit varmare.