Inte verniaage - men...

 Visserligen var vi inte på vernissagen - men det är väl inte så illa att vara på andra dagen av årets första utställning heller, va? Som vanligt är det förstås Bergdala konstgalleri som levererar.
Faktum är Bergdala alltid levererar - året om. Glasbruket jobbar året runt men har det förstås kärvt på grund av elpriset. Vi hoppas att de nya ägarna till Värdshuset skall kunna återuppta kaféverksamheten, men det vet vi inget om. Galleriet är öppet höst och vår. Glastekniska museet är öppet sommartid och öppnar för bokningar hela året. 

Men nu var det galleriet det gällde...
Årets första utställning: Stina Siljing ställer ut på bottenvåningen. Mest påtagliga är hennes träbitar. Eller? Trä? Ja en del är trä. Men när man tittar närmare så kan det vara brons, eller betong, eller gis, eller ... Eller också kan det vara en blåkopia av (gas?)väv ... Nog så skojiga att titta på och ganska så roliga tekniker får man säga.

En trappa upp är det alldeles annorlunda, för där huserar Linda Rothstein. Det finns inga likheter alls mellan de här två konstnärernas gestaltningar och kontrasten gör besöket ganska spännande. Titta bara:

Nå? Vad tycks? Så välj en solig vårlördag eller dito söndag. Packa pickninckkorgen och ställ kosan mot Bergdala. Om ni bokar i tid kan ni få gå på Glastekniska Museet också, men då måste ni ha långkalsonger på er - för där är det KALLT.