HOPPSAN!!

Det var visst ett tag sedan förra inlägget. Och det var ännu längre sedan det var något nytt om konstgalleriet. det kan inte skyllas på annat än en kombination av slöhet och glömska. Vi (Kerstin och jag, alltså) är ju faktiskt inte medlemmar i galleriets vänförening men vi har brukat få vernissagekort ändå. Men nu har vi inte fått det på ett tag och då har det blivit så att vi har glömt. Och i slutet av sommaren kolliderar galleriets öppettider med museets. Och då måste vi ju prioritera... Nu låter det som att jag försöker skylla ifrån mig på en massa ovidkommande saker - och det är helt rätt. Det gör jag. Nåja: Idag var det vernissage. Arne Persson ställde ut målningar. Och här är litet bilder...

Efter att ha gottat mig åt detta en stund tog jagg en promenad över Hästebäck för att kolla om det hade kommit några vårtecken att tala om. Det hade det inte. Några små förgätmigejer i deras gräsmatta. Men inga tussilago eller någonting annat. Så jag fick nöja mig med några blommor vid husväggen hemma...

Vårstökigt!!

Det är alltid stökigt på våren och på hösten. Bli nu inte oroliga. Alla som känner mig, eller Kerstin för den delen, vet att det inte handlar om att man plötsligt ser hur dammigt och stökigt allting är när vårsolen kommer fram. Och ni vet också att det inte handlar om hur det ser ut i trädgården både i början och i slutet av växtsäsongen. Nej det handlar om Bergdalas två Kulturella Storheter! I slutet av våren, just i år helgen 27-28 april, andra år kanske första helgen i maj eller så, så börjar vi med helgöppet i glastekniska museet. Och i slutet av sommaren/början av hösten, nämligen i september, brukar vi också ha helgöppet. Konstgalleriet, däremot, går i motfas. De stänger över sommaren. Det betyder att det ofta blir överlapp mellan vernissagen för säsongens sista utsällning på galleriet och vår första öppet-helg. Och så blir det tvärtom på hösten. Och så blev det föstås nu också... Men igår - söndag 28 - hade vi inte en enda besökare på museet, så då fanns det tid att besöka galleriet. Och Åke Kjellsson sade att de hade haft hyfsat med besökare på lördagen, så det var väl inte något att ha dåligt samvete för tyckte jag. En trappa upp visar Birger Jonasson målningar. Han har valt ut ganska nedtonade och litet drömska verk tycker jag. Han har gjort en hel del mera livfulla som åtminstone jag gillar bättre. Men det är som det är.

En trappa ner visar Gert Germeraad foton. Han är ganska lekfull vilket inte riktigt framgår av den hemsida där han främst presenterar sig som fotograf. Men titta här! Eller kolla på den här bilden som är tagen genom dörren från det mindre till det större rummet på galleriet.

Och så titta på den här bilden som visar det andra fotot från dörren räknat på bilden här ovanför.

Det är ganska mycket sådant hyss med hans bilder. Och så är där en del rent ögongodis från olika industri- eller inomhusmiljöer... Kul, kort sagt.

Galleriet har helgöppet och det här två utställningarna pågår kommande två helger, till och med tolfte maj. Glastekniska Museet har helgöppet lördagar 10-16, söndagar 12-16 men från 8/6 har vi varje-dags-öppet. Glasshoppen är förstås öppen på helgerna men produktionen pågår bara under normal arbetstid måndag-fredag. Tyvärr kommer inte cafeverksamheten igång den här sommaren. Så packa en picknickkorg innan ni åker till Bergdala. VI SES!!

Nu blev det vår!

Och på ängen går det får... Och ... Och - ÄH - det där med romantiska vårkväden är inte riktigt min grej. Å andra sida var det inte det jag skulle blogga om, så det gör inte så mycket. Det är i alla fall skönt att snön har försvunnit, åtminstone för tillfället. Men det är ju faktiskt april - så vem vet...

Vad jag egentligen skulle göra, var att berätta om dagens vernissage på galleriet. Och då kan man ju till exempel börja med några gulliga katter målade av Marie Capaldi. Och det ansluter väl tillräckligt väl till gulliga vårkänslor - eller hur?

Men jag måste nog erkänna att varken hennes eller Jarl Ingvarssons målningar riktigt faller mig på läppen. De är helt enkelt inte min stil, men det betyder ju ingenting.

Men man kan ju alltid fråga sig huruvida det finns björnar i Sparsör. Oberoende av vilket så finns Jarl Ingvarsson och Marie Capaldi (representerade, jag tror inte att de faktiskt kommer att vara på plats...) på Bergdala konstgalleri nu den 6-7, 13-14 och 20-21 april. Öppet 13-16. Kort sagt: Som vanligt skall man ta sig tiden att åka till Bergdala. Bergdala är alltid värt ett besök. Glasbruket jobbar ju inte på helgerna men butiken är öppen.

Hoppsan-Sa!!

Det var visst igår som vernissagen var, men man kan ju inte komma ihåg allting, heller... Nu är det Kaj Engström från Fårö som är på tapeten, eller i alla fall uppåt väggarna bortsett förstås från sådant som inte hänger på väggarna. Han har varit i galleriet förut, åtminstone i augusti 2014 och i februari 2017 och i mars 2021. Både hans målningar och hans skulpturer är nog så roliga. Eller vad sägs om det här sömniga lodjuret?

Eller om den här påstridiga katten?

Eller den här jellonparden, om det nu är det det är, med svankrygg och fårhuvud?

Eller de här två som jag gissar att han har stulit från British Museums egyptiska samlingar?

Det skall väl sägas att han inte är riktigt i samma klass som Bruno Liljefors, men jag tycker ändå att de här fåglarna förmedlar en viss känsla. Inte för att jag riktigt vet vilka de är, kråkor?, en storspov?, ett par alkor av något slag?

Kort sagt: Som vanligt skall man ta sig tiden att åka till Bergdala. Bergdala är alltid värt ett besök. En sak till, bara: Det är inte sommar. + 1 grad, mulet och blåsigt, MEN det har i alla fall dykt upp ett par krokusar här hemma...

Mor nu har våren kommit mor ... 1(2)

Nu får vi gå utan strumpor och skor ... Eller kanske inte, vid närmare eftertanke.

Men våren har faktiskt kommit för nu har konstgalleritet öppnat årets första utställning. Tre helger framöver kan man avnjuta Annika Jarrings verk en trappa upp i galleriet. Och det är inte bara de "vanliga" grejerna som är silikonklistrat planglas utan även litet annat. Nu kommer jag inte ihåg vad de hette men den här lilla isbjörnen på sitt isflak är väl söt, eller hur? Om det nu är det det är.

Och den här lilla sköldpaddan - om det nu är det det är...

Men naturligtvis även de "vanliga" silikonlimmade planglas -skålar? -vaser? -pennburkar? Ja de är nog inte i första hand bruksobjekt men de är rätt häftiga ändå tycker jag. Den övre bilden är på rätt håll för objektet exponeras liggande på golvet...

Den nedre har hon tydligen gjort av gammalt fönsterglas, eventuellt från 1600-talet. Man ser den svagt gröntonade färgen och så är det bubblor i glaset. Och som alltid när det är cylinderblåst glas så är det tunt, ungefär 2 mm. På nedervåningen är det mera traditionellt oljemåleri av Roger Svensson.

Hösten

börjar närma sig, för nu börjar gallerisäsongen.

Eftersom galleriet väljer att ha öppet färre dagar/timmar än vi har på Glastekniska museet så kan ju vi inte se några utställningar före oktober…

Här är vernissagekortet:

Ser det kul ut, åk dit!

Och när ni ändå ska dit, passa på att titta in på museet - vi har öppet 10-16 alla dagar denna veckan ut, sedan lördagar 19-16, söndagar 12-16 tom 1/10.

Dags igen!!

Nu var det vernissage igen! Ett stilleben med Mona Lisa, glas och jordnötter, minsann! Fast det visade sig vara en reproduktion... Mona Lisa, alltså. Jordnötterna var original.

Den här gången är de tre stycken som ställer ut. Två fotografer och en målare. På nedervåningen, i det stora rummet, hittar vi en bekant från Skruf, nämligen Nils Bergqvist, med sina fina svartvita foton i mjuka toner.

Titta noga på den här bilden. För det första skall vi konstatera att det inte är Greta Thunberg i förgrunden. Och det är inte heller Ulla-Carin Bergqvist även om hon själv vid något tillfälle trott så. Vem det är förefaller vara höljt i dunkel. På tal om dolt i dunkel: Ser ni de två skuggfigurerna i dunklet till höger? Dem som flickan förefaller titta på? Den vänstra av dem är faktiskt Nils Bergqvist själv. Hur jag kan veta det? Jo det var jag som tog bilden i en sådan vinkel att jag fick med honom. Jag tyckte det var en litet rolig effekt...

Jag är ganska lättroad. Och på tal om lättroad: Visst blir man glad av den här?

En riktig liten sommaridyll i glada och soliga färger. En man sitter vid ett bord i trädgården(?) med en liten katt. Och så är det en stor katt, ett lejon kanske, i bakgrunden. Men visst blir man glad? För att inte tala om den här, vad det nu är för något? Ett litet torg i en liten stad, kanske?

Man behöver förstås inte sväva i tvivelsmål om man inte vill. För det finns förstås instruktionsblad med namn och titlar och priser på allting. Men jag tycker det är roligare att bara gå runt och titta utan instruktioner... Som ni har insett - ni som läser denna blogg är ju observanta - har vi nu lämnat Nils Bergqvist. Vi har gått in i det lilla rummet på nedervåningen där Bo Bergstrands färgglada målningar hänger. 

Och i ett litet hörn hittar vi en färgklick till...

Men jag skulle gissa att ni som åker till Bergdala imorgon eller nästa helg eller så inte kommer att få se blommorna, för de var inte målade. Så dem tog han nog hem på lördagskvällen efter vernissagen.

Ni som känner väl till Bergdala Konstgalleri, ni vet ju att det finns ett rum till, nämligen övervåningen. Så låt oss gå en trappa upp, och vad hittar vi väl där? Jo där hittar vi en naturfotograf som har svårt att släppa kameran ifrån sig...   

Vernissagebesökarna kramar sina vinglas, fotografen kramar en av sina kameror... 

Det är svårt att få bra bilder på fotografier. Så ni får nöja er med de här två - om ni inte ser till att åka ut till Bergdala för att faktiskt kunna se Björn Lundblads fantastiska och drömska naturfoton i verkligheten. Basta!

Såhär års finns det inte så mycket mera att se och göra i Bergdala. Glasbruksbutiken är öppen på helgerna - men det är ju ingen produktionsblåsning när galleriet är öppet. Och glastekniska museet öppnar inte förrn det har blivit varmare.