tisdag 30 juni 2020

Men på Det Andra Stället…


… där finns skräptunnor med helt annat stuk:


Å andra sidan: i Kosta finns inga kommunala picknickbord (vad jag vet) och heller inga kommunala blomkrukor (vad jag vet).
Men en undrar ju, än en gång, var kommunen hittat ”vår” tunna. Bild i repris:

(fast det står ju inte Lessebo kommun på den, förståss...)

måndag 29 juni 2020

Bergdala: en samlingsplats för turister?


Inte nog med att Lessebo kommun satte ut några picknickbord i Bergdala för flera år sedan, nu (idag, faktiskt) har det kommit dit en soptunna också.

Och vilken soptunna, sen…:
…undrar var de hittat den?
När vi flyttade hit (det var 1996) var den modellen redan utgången, åtminstone här på landsbygden.

Nå. Tunna som tunna, nu har picknickarna i alla fall nå’nstans att slänga sitt skräp.


Samtidigt, faktiskt, har Bergdala nu blivit en så kallad InfoPoint (det är nästan som en turistinformation, med den skillnaden att en InfoPoint måsta vara bemannad – det måste inte en turistinformation, som den i Kosta, vara.)


Jo, såklart:
den gamla "infopointen" som vi bybor satte upp för sådär en 10 år se'n, den finns fortfarande kvar.

torsdag 18 juni 2020

Den surrar!

Detta är en vitklövermatta utanför Glastekniska museet.

Vad som varken syns eller hörs är att den surrar! Massor med humlor, och säkert andra flygfän också...

tisdag 16 juni 2020

Ingen riktig punkare

... fast han är nog ungefär i den åldern.

Men nej, det är inte frisyrgele, det är blöt-spret efter en morgonpromenad.

torsdag 11 juni 2020

Snart, hoppas jag!

Det finns ännu hopp om sommaren.

De första syrenerna börjar äntligen slå ut.


Det tar nog lite längre tid för kastanjerna.


Denhär stiliga guldbaggen hittade jag och Kettil katt igår. Undrar vad det är för nå't?

söndag 31 maj 2020

Gammal är ändå äldst.

"Småkatterna" - Nikki och Kettil - är faktiskt inte så små längre. Födda i september förra året, steriliserade, kastrerade, vaccinerade och chippade och alltså nu åtta månader gamla måste de faktiskt räknas som (nästan) storkatter.
Men det är ändå skillnad: Nikki, den gråmelerade, är storasyster och Kettil är faktiskt lillebror. Visserligen är det samma kull men hon vi köpte dem från på Öland sade att det var så. Så då är det så. Och i morse skulle Nikki bevisa detta.
Det började med en utmaning: "Du, lillebror skulle aldrig våga dig ända upp på taket ovanför vedkapen! Det är väldigt högt upp! Och det törs du inte för du är för liten!" (det kanske skiljer tio minuter i ålder, eller trettio. Författarens anmärkning)
"Men jag som är stor och stark - jag kan, jag!"
Men hon gick faktiskt bara upp, satt där under kanske en halv minut för att inhösta erkännande för sitt mod och sin förmåga, och sedan ner igen. Så det var tydligt att hon bara skulle demonstrera:
Även om demonstrationen var till för lillebror så satt Kattlin också och tittade på. Hon är visserligen svårimponerad, men följde ändå det hela med spänning. Kattlin har ett högre BMI än hon borde och är knappast smidig nog för den typen av övningar...
Så kan det gå till på Lilla Lövås en solig sommarmorgon. Ett drama i det lilla formatet.

tisdag 26 maj 2020

Maskrosor!

Denhär veckan har Handpappersbruket en tävling, öppen för alla barn: den längsta maskrosen.

Vi har kollat våra. Våra kommer nog aldrig att vinna nå’n längdtävling…


…vilket gör att vi tycker att tävlingen är löjlig. (Vi gillar inte tävlingar som vi inte har nå’n chans att vinna, nämligen)


torsdag 30 april 2020

En vanlig valborgsafton i Bergdala

Skönt att åtminstone något är som vanligt!

Vi har: vanligt väder (regnigt) och vanlig temperatur (i alla fall över noll)

Vanlig brasa (inomhus)

En nyhet har vi, dock (tack Pernilla på P2!):

Vi hoppas på bättring (väder & temp) imorgon!

lördag 18 april 2020

Slutet på säsongen!

Slutet på säsongen? Nu tycker ni allt att det har slag'e runt i huve' på mig. Men det har det inte. Låt mig förklara: Vårens sista utställning på konstgalleriet hade vernissage idag. Ava Valsten visar fotografier och Peter Lundström tavlor och skulpturer.
Så idag är alltså första dagen av slutet på säsongen - eller hur?  Men sedan blir det svårt. För nästa helg, den 25/26 startar säsongen för Glastekniska Museet. Och sedan, helgen efter det, så slutar säsongen för konstgalleriet, den tredje maj närmare bestämt. Nä - nu blev allting på tok för svårt.

Så nu säger vi såhär, helt enkelt: Den 25-26 april och den 2-3 maj kan ni göra er en heldag i Bergdala: Konstgalleriet, Glastekniska museet och glasbruket. Efter den tredje maj blir det inte något konstgalleri för er del förrän framåt hösten. Och titta bara här nedanför så ser ni vad ni i så fall går miste om!
Som ni förstår har jag bara tagit ett litet axplock...

Men nu ser ni ju hur nödvändigt det är att åka till Bergdala. Som redan Pompejus sade på sin tid: "Bergdala necesse est. Vivere non est necesse." Dessutom skall ni betänka att smittorisken är minimal här ute hos oss i de friska skogarna!  Så passa på och ta en rejäl promenad när ni ändå är här...

söndag 22 mars 2020

Konstgalleriet och länstrafiken

Igår var det vernissage.
Men det glömde vi. Så vi fick gå dit idag istället...

Fram till den 5 april är det Karin Frendberg och Yvonne Nimar  som ställer ut.

Det vankas broderi och skulptur. Men jag klarar inte riktigt att ta bra bilder på broderi så just här blir det mest skulptur. Hon (Karin F alltså) broderar i silke och för att få fram den rätta lystern krävs det en bättre fotograf än jag. Så det är bara att ta sig till Bergdala för att få avnjuta hennes verk... Ja, det måste ni allt för att få se vad Yvonne N har gjort också - för här är bara ett litet urval.

Om man tittar noga så ser man att det är ett ansikte i bottnen. Klicka på bilden så blir den större...

Och det här är inte munskydd som ni ju tydligt ser på den andra bilden, eller hur?

Om man tittar noga i den här livsknuten så ser man att ibland finns det allt litet glitter i livet också - även nu i coronatider.
Annars är det en litet melankolisk stämning över det hela och samtalen skall föras på en till tre meters avstånd som ni ju vet.


Nå - Vad har nu det här med länstrafiken att göra?

Jo, Som lokalbefolkningen känner väl till har Länstrafiken beslutat ta bort alla tidtabeller på alla busshållplatser. Och det är väl smart att göra det just i år när man ändå räknar med att det inte skall komma några turister.

Men snälla länstrafiken: OM det nu skulle komma en turist så kan väl hen åtminstone få reda på vilka busslinjer som går på just den hållplatsen. Och vart de går. Den informationen fanns på de där pappersarken som ni nu avskaffar. För om man inte ens vet vilken linje man skall försöka hitta tidtabellen till så vet jag inte riktigt hur man skall kunna ta sig fram kollektivt.


Nävisst nä! Man skall ju inte åka kollektivt. Tre meters lucka var det ju.
Det hela påminner litet om Kristina Lugns berömda uttalande för snart två år sedan. Fast då handlade det inte om smitta utan, såvitt man kan förstå, om omedelbar livsfara om man kommer för nära.
Å andra sidan finns ingen kollektivtrafik till Bergdala. Så ni får allt köra bil, cykla, åka motorcykel eller på något annat individuellt sätt ta er till Bergdala. Och så en runda i Glasbruket och deras butik och sedan kanske lunch på L'Instant i Strömbergshyttan. Det lär inte vara jätterusning på någondera platsen och med iakttagande av lämplig försiktighet så kan man faktiskt röra sig ute i de mera glesbefolkade områdena. Bergdala och Strömbergshyttan tillhör den kategorin. Även ni som bor i tättbefolkade städer behöver faktiskt komma ut då och då.

måndag 16 mars 2020

Uteväder!(?)

Direkt varmt är det ju inte - men den däringa solen lyser och krokusarna är framme, så dom är.


 Extra fina tycker jag de randiga är, så jag tycker.
Men det hjälps inte: Det vårigaste av allt är ändå vitsipporna, så dom är. Fast dem lär vi få vänta på ett tag till, så vi får. Varför jag skriver såhär? Jo därför att de som bor här nere pratar så - så dom gör... Men det gör inte vi som är inflyttade, så vi inte gör.

söndag 8 mars 2020

Inneväder...

Mulet som vanligt - och mest inneväder. Nicki, Jellon och Kattlin ligger och sover i sängen. Kettil sitter på en kattpåse i köket. Svart ligger och sover i soffan en trappa upp och Nicco ligger i biblioteket där kaminen är. Fast vad det gäller dessa tre får ni tro mig på mitt ord. Förresten är det väl bäst att påpeka att Jellon inte är ett riktigt jellon utan ett fuskjellon. Men han är fin ändå.





Nå: Vi var i alla fall tvungna att ge oss ut för att handla mjölk och för att titta in på den traditionella hantverksdagen på Logen. Det är inte en så'n loge som man har dans på utan en sådan där man inte dricker 'prit. IOGT-NTO-logen "Ljusbringaren" närmare bestämt. 

De har sedan urminnes tider ett antal årliga arrangemang med luciatåg och julgransplundring och kultur- och hantverksdagar. Men allteftersom medlemmarna blir äldre och färre så blir det successivt mindre verksamhet också. Förr var det två kulturdagar - nu bara en.

Men som vanligt bjuds det slöjdalster och fika... Och alldeles som vanligt var det mycket folk.




Och så har förstås återbruksvågen slagit igenom här också. Men tror ni inte att det blir en viss bismak om man odlar sallad i ett paket som tidigare rymt björnbärssaft?