torsdag 11 december 2014

Bergdala centrum se'n sist

Kanske dags för en summering av de senaste turerna i frågan om asylboendet -

Först var det alltså detdär om gifter i marken , som fick migrationsverket att stoppa den förestående inflyttningen.

Det fick ägarna att själva beställa (ännu) en markundersökning. Resultatet kom, och visade både att tidigare undersökningar hade någorlunda rätt (det fanns mycket riktigt gifter i marken), samt att de hade någorlunda fel (går att åtgärda med relativt enkla medel).

(Tore, förresten: om dina 845 kg arsenikoxid är riktiga, och om vi kan anta att 1 liter jord innehåller 1 kg torrsubstans (bara för att ha nåt att räkna på) så innebär det, med dagens gränsvärde, att arseniken måste vara jämnt fördelad inom en cirkel med ungefär 140 m radie. Sedan är den förstås inte jämnt fördelad - .)

Kommunen reagerade snabbt på uppgiften att lekplatsen var kontaminerad, så nu är den riven. Snabbt jobbat, men, om jag inte minns fel - nog byggdes denna lekplats efter den förra markundersökningen? Förhoppningsvis minns jag fel...

Så vad hände sedan?
Jo, nu återkom detdär med reningsverket - återkom, för det var på tapeten redan i början av november. Och här är vi nu.

(Vid några tillfällen har påpekats att det bott många fler människor i Bergdala då bruket hade sin storhetstid. Så var det ju, men när fick byn kommunalt vatten/avlopp? Jag kan inte hitta uppgifter på det, men det fanns en badhusförening mellan 1938 och 1970.)

Det finns en del att reflektera över här.
En sak som fn diskuteras mycket i Smålandsposten är hur mycket/hur snabbt man (i detta fall migrationsverket, eller snarare de regler som migrationsverket måste arbeta inom) kan kräva att kommunerna har beredskap för. Det är tydligen flera relativt små kommuner som har, eller är rädda att de skall få, problem med vatten- och avloppsförsörjning när det kommer asylboenden såhär "hastigt på".

Samma gäller förstås andra delar av samhällsservicen, sådant som sjukvård och skola. (Men jag förstår inte riktigt dethär med skolan - visst har kommunerna haft skyldighet att redan "imorgon" ta hand om alla skolbarn som kanske möts av en stängd friskola "idag"? Så principen kan inte vara helt okänd?
)
En annan sak är detta med föroreningar. Vem kan/bör/skall vara ansvarig för tidigare generationers förorenande aktiviteter, och hur länge? Enligt Radio Kronoberg är det, åtminstone vad gäller glasbruk, alltid nuvarande ägare. Av de bruk omnämnda i det inslaget är Åfors äldst (1876), sedan Orrefors (1898). (Bergdala startade 1889.) Många ägare har det varit under tiden...

Nå, vad gäller den (mycket lokala) vattenförsörjningen är den för dagen inget större problem:
Aningen värre ser det ut för avloppssituationen:

7 kommentarer:

Sophie sa...

Jag undrar hur det ska gå med allt! Hoppas det blir en lösning så alla parter blir nöjda och speciellt att det blir bra för såväl dom som kommer hit och dom som redan bor här. Ett strulande avlopp är ju aldrig kul :(

Kerstin på Spinnhuset sa...

men å andra sidan finns ju inte längre nå't glasbruk, så deras avloppsflöde torde ha minskat väsentligt...

Tore G. Johansson sa...

Lekplatsen flyttades så vitt jag minns för 3-5 år sen. Tror ingen mätning gjorts sen dess.

Ang. arseniken; Jag hänger med ända tills du kommer till radien 140 meter, men vilket djup tänker du dig då?
Fårapinan som platsen hette från början bestod ursprungligen av ömsom berg och ömsom träsk. Där har både grävts upp och grävts ner, mest har där grusats över.
Någon som vet hur mycke mark av denhär typen läcker, Kanske det ligger i Skärsjön alltihop?

Tore G. Johansson sa...

Hej igen!
Ja då kan vi ta lite Bergdala-historia. Runt 1950 byggdes flera hus i Bergdala, "Skomakarens" (nuv. Nicklassons)"Martins" (det likadana grå huset andra sidan korsningen) "Gula Villan" (hyreshuset) och det mesta av glasbrukets sliperi. 1954 tror jag Granbacken" bebyggdes (Eva och Lasses)av Egon Bengtsson.
61 eller 62 byggde Stig Strömgren och Sven Bard de två gula tegelhusen åt sig. Jag TROR det var i den vevan Bergdala fick avloppsnät. Kanske ännu tidigare. Glasbruket hade 3 brunnar och försåg sina fastigheter med vatten, andra hade egen brunn. Men avloppet blev kommunalt och ett vattenledningsnät lades samtidigt. Det gick åt kopiösa mängder vatten till hytta och sliperi men det allra mesta gick ut som dagvatten och går genom skogen ner till reningsverket. Om det går IGENOM detsamma vet jag inte.
På 70-90-talen arbetade 22-23 man i hyttan, ytterligare 12-15 heltidsanställda på den kalla sidan. Sen kom en del "gästarbetare" kvällar och helger. ALLA hade tillgång till duschar och toaletter.

Ungefär 15 personer mer än nu bodde i byn. En familj hade 7 barn.
Härbärget fick jag igång -78 och 80-81 fanns där 28 bäddar. Sen kunde vi skramla ihop ett 10-tal bäddar till ibland när det behövdes, bl a i "Johns hus".
Turismen var betydadande och "alla" skulle låna toaletten. Sommartid var hela planen full med bilar och husvagnar. Många kom med buss, en gång hade vi 13 bussar samtidigt. De flesta slog nog en liten drill.
Långa tider hade vi 3 hyttsillar i veckan, ofta hundratals personer åt gången. Alla lär nog ha nyttjat "muggarna" på Bergdala då just dessa hyttsillar tarvar mycke att simma i. Sen skulle det diskas efter alla framåt gryningen.

Var och en får väl fundera över om reningsverket skulle belastas mer eller mindre än i fornstora dar, av 50 asylsökande som bor här några månader i taget.

Givetvis har kraven stigit på 60 år men vi pytsar inte ut samma grejer i våra avlopp heller.
Osökt kommer jag nu att tänka på; Kan ett avloppsverk bli uppslitet? I så fall borde vi kanske få ett nytt oavsett.... hur många vi är.

Tore i Bergdala.

Kerstin på Spinnhuset sa...

Tack, Tore! (som vanligt är du en källa till bergdalavetande)

Först om arseniken och de 140 metrarna: enl Naturvårdsverket skall prover tas ned till 1 m djup - och då blir det ju så bekvämt att var kubikmeter motsvarar en kvadratmeter. Beträffande torrsubstanshalter har jag bara lyckats hitta en uppgift (om fyllnadsmeterial för vägbyggen) - där räknade man med ungefär 0.9. Då blir ju radien något större...

Lekparken: rapporten jag länkade till tidigare är från 2004 - alltså: man *hade* redan gjort undersökningar...

Tack för uppgifter om avloppsanläggning (även om du gissar, så gissar du ju bättre än vi).
Men detdär med dagvatten genom skogen - går inte det ut i "vår" bäck, den som går till kvarndammen? Reningsverket ligger väl i Hästebäck, åt "skol-sidan"?
Jag minns för 10(?) år sedan, då hade kommunen hittat kadmium i reningsverket och skulle då mäta i de olika avloppen - hörde aldrig nåt resultat, men verkar det inte troligare att kadmium kommer från glasbruket än från vamliga hushållsavlopp?

Nå, jag tycker som du: att skylla på avloppsverket låter ganska ... genomskinligt.

Permakultur NU sa...

Dagvattnet genom skogen går från baksidan av sliperiet, ner genom skogen och möter diket från Merhult. Vidare genom branddammen, förbi där badhuset stod och passerar reningsverket innan det går ut i Skärsjön.
Jo man har genom tiderna hittat allt möjligt både här och där. Tänk om storheter, naturlig förekomst, i olika former och föreningar vore lika lätt att förmedla som "att man hittat".
Lekplatsen har cirkulerat genom hela byn och kanske alla flyttningar har orsakat huvuddelen av slitaget. Först stod den några år tvärs över gatan från vårt hus sett. i mitten på 90-talet flyttades den till kommunens tomt runt vattenverket. Sen ville någon ha den mellan granen och Johns hus. Skulle det alltså redan vara 10 år sen man flyttade den till klyset vid Glasbrukets infart?

Kanske vi alla ska va lite vaksamma i dessa tider. Man rycker en lekplats. Vad ryker sen?

Anonym sa...

Jag fick just ett dokument i min hand, från Migrationsverket till Lessebo kommun. Nu uppmanar de i kraft av sitt ämbete kommunen att rappa på.

Citat:

" Information om Bergdala glasbruk, Lessebo kommun, fastighetsbeteckning Lessebo-Hovmantorps-Hästebäck 1:39
Det har kommit till Migrationsverkets kännedom att Länstyrelsens funktionsledare Madeleine Karlsson uttalat att det skulle finnas markföroreningar på och i absolut närhet till anläggningen, vilka kan innebära hälsofara för allmänheten. Migrationsverket har inte kompetens att bedöma huruvida det finns en sådan förorening, som, utgör en fara för allmänheten. Därför ställs frågan nu till er som är relevant myndighet att göra denna bedömning.

Då kommunen är tillsynsmyndighet och tillståndsmyndighet enligt plan- och bygg-lagen (PBL) samt Miljöbalken, och tillika fastighetsägare till den utpekade deponiplatsen, ombedes ni att:

A) Tala om huruvida det föreligger en allvarlig markförorening som omöjliggör alla former av boende på aktuell anläggning.
B) Om så är fallet enligt A), Vad avser kommunen att vidta för åtgärder och i så fall när, för att se till att allmänheten inte kommer till skada?

Det är av vikt att kommunen handlägger ärendet skyndsamt.

Med vänlig hälsning
Jan Ekdal
Migrationsverket
Enhetschef Mottagningsenheten Alvesta."

Slut citat.
Var och en får väl läsa, läsa om, om det behövs samt begrunda vad där står.

Tore i Bergdala.