Igår var det inte bara vernissage för Glasrikets gemensamma evenemang Glaskonst'15, det var också den officiella invigningen av den nya Bergdalahyttan.
Vi kom i god tid, men var inte först:
"Alla" var där... Själva invigningen gjordes av vårt kommunalråd Monica Widnemark.
Däremot förärades Roger den legendariske Elving Conradssons saxofon (påstods det, fan tro't...)
Bergdalahyttan har ännu inte någon "vanlig" hemsida (man den kommer!), så än så länge får man hålla till godo med Facebooksidan.
Efter bandklippningen fortsatte vi på en liten tur i närheten. Vårt nästa besök blev till Erikshyttan.
Vårt sista mål för dagen var Micke-Johans konstglas eftersom det utlovades show med tillverkning av dubbel-ariel.
(För er som inte vet vad ariel-tekniken innebär: enkelt uttryckt bildas mönstret av inneslutna luftbubblor - en teknisk förklaring finns här (scrolla ned halvvägs, ungefär)).
Man kan inte missa vad som finns här:
I hyttan:
Ganska liten var den när vi kom - färdig att kylas gissades det på att den vägde runt 15 kg... att vara glasblådare är inget för veklingar, tydligen!
Hur just denna blir kan man ju ännu inte se, men här ett färdigt exempel:
1 kommentar:
Ja det var BÖVFELEN vad folk man lyckas dra ihop. Grattis Roger & C:y! Men om DET var Conrads gamla alt-sax så har den tagit sig underliga vägar innan den hittade hem igen.
En annan sak som tilldrog sig denna dag, utan åthävor och större publicitet, var att även Härbärget smygöppnade lite. Under veckan varvades körning av jord till kryddträdgården med städning av köket, samt att Maria lärde Örjan göra raggmunkar. Å mitt i "kursen" kom där folk och frågade om........ och klart de fick! Examen avlades och i lördags hängde man ut skylten. Efterrätten var ostkaka och hjortronsylt. Kaffe hör till men inga bakverk, de fanns i hyttan denna dag.
En annan händelse i veckan var att två unga damer från Universitetet dök upp. De och några till utreder gamla glasbruksdeponier, varav Bergdala är en. Man tog jordprover i ytan och lär återkomma för att borra på djupet, samla löv, vatten och växter för analys. Man vill även odla på deponierna för att se vilka växter som tar upp vad.
Villatomterna och brunnarna kollades för ett par år sen och inga förhöjda halter fanns. Härbärgets mark är analyserad, sanerad som "mycke känslig mark". Så det är alltså glasbrukstomten med sina avrinningsflöden kvar.
Tänk om man inte hittar något farligt där heller? Kommer man att försöka förhindra denna kartläggning?
Beträffande ovan nämnda flöden vill jag tillkännage något ni inte får höra ofta:
Jag har haft fel!
Efter att ha följt bäcken nerströms branddammen kan jag konstatera att man ändrat flödet. Ett nytt dike har grävts, som leder det allra mesta av vattnet bakom Norralund och Lilla Lövås. Endast en liten rännil kommer från glasbruket som dagvatten, nästan allt kommer från Björneke-Merhult och vidare genom Hilding Jonassons fiskedammar till branddammen.
Rätt ska va rätt,
Tore i Bergdala.
Skicka en kommentar