Sagan om giraffen, del 1

Förra fredagen kom burkarna. De gav en ny utsikt:

Dessutom var en trasig i kanten:

På lördagen fick jag besök. Deras första fråga var hur vi vågade ha dem stående sådär öppet, för nog var de väl egentligen hembränningsapparater?

På tisdag eftermiddag kom jag hem från Lessebo, och fick syn på en giraff i trädgården

På onsdag kväll började jag fundera på om den behövde nå't, mat eller vatten, till exempel - den har stått i samma deprimerade position hela tiden...

Nå. På torsdag förmiddag kom husse, och då blev det lite mer fart.

När giraffhusse och jag diskuterat den trasiga kanten, beslöts att nedgräveriet skulle börja med fosforfällan. Efter en stunds grävande visade det sig att det fanns sten därnere...

Nå. Nå'n decimeter hit eller dit kan ju ändra allt... fosforfällan (ja, själva burken, alltså) kom småningom på plats

Turen kom till säcken med filtermaterialet:

Jag vågade mej ut igen (kallt var det, småregn och snålblåst) för att inspektera filtersäcken. Och blev lite förvånad... filtersäcken ska bytas då-och-då. "Det är enkelt, man bara hakar i dehär fyra stropparna, se'n är det bara att lyfta" - låter ju bra, om inte: i burken öppnas säcken i toppen, se'n ska säckens sidor vikas ner (eller hur man ska beskriva det) så att det filtrerade vattnet ska kunna rinna över (...men vänta nu... brukar inte filtrerade vätskor rinna ut i botten, liksom *efter* de passerat filtret? Fast jag vet ju inget om avlopp, förståss) - och när filter är "förbrukat" så ska nå'n alltså ner och "fiska" efter stroppar, som är blöta och dessutom gömda i/under den nervikta kanten?
Verkar ju jättepraktiskt... (men jag vet ju, som sagt, inget om avlopp).
Så jag hittade lite flagglina (borde tåla blöt miljö någorlunda) att trä igenom stropparna, med en knut runt inloppsröret. Förhoppningsvis kommer det att vara möjligt att hitta stropparna med bara *en* operation, när det väl är dags... hoppas jag.

Se'n kom besked från burktillverkaren: burken med den trasiga kanten ska bytas.

Dessutom kom slambilen, den som beställts för att tömma den gamla tanken och dessutom spola rent den befintliga utloppsslangen. Den (bilen) blev full, och alltså blev ingen utloppsslang urspolad heller.

Det började bli eftermiddag. Med besked om att spolbilen skulle återkomma idag fick giraffen vila sej i sällskap med en kompis (som snarare är flodhästlik, med sin breda haka)

Idag, på eftermiddagen (jag hade varit borta minst nå'n timme i taget) ser fördelninsbrunnsgropen ut såhär:

Men så har det ju förståss regnat idag, säkert nå'n millimeter eller två.
(Hur kommer det sig, förresten, att "millimeter" är ett volym-mått när det gäller just regna, när det annars är ett längdmått?)

Fortsättning följer, hoppas jag.

I lördags:

Solen stod som spön i backen.

I Lessebo har det blivit "kycklingar" i Kostarondellen - eller i alla fall finns gula saker i redena (jämför förra inlägget), och den ena tuppen i vår ände av sta'n börjar sloka.

På Galleriet är det vernissage för Roger Simonsson

Hemma igen möts jag inte bara av en hel krokusmatta (som är unik, vi har aldrig haft så många krokusar blommande mer än nå'n timme förr under åren - vart har alla rådjur tagit vägen?), av de första påskliljorna och, dessutom, när jag tittade närmare: ett par vitsippor!

Nå't på gång...

verkar det vara

På vägen hem fick jag en förklaring

Naturen verkar inte ha hängt med riktigt, dock

(de kallas ju påskliljor, när allt kommer omkring)

... och inte hönsen heller (hade en inte kunnat vänta sig åtminstone ett tuppägg?!?)

Jag får väl be så mycket om ursäkt!

Visst vet jag att man alltid utmanar gudarna vad man än gör. Men inte hade jag trott att det skulle bli såhär bara för att vi bytte till sommardäck på bilarna i söndags!

Vårtecken, olika, men typiska:

Förra veckan: tranor över Lessebo

Lördag: Den första fjärilen (som fastnade på bild)

Söndag: Kulturdag på Bergdala Ordenshus

Måndag: super-pi-dagen (mest för nördar, men: om en förkortar pi till 4 decimaler blir det 3,1416, som kan utläsas som mars 14, år 2016)

Dessutom (förhoppningsvis inget återkommande vårtecken) igår: ett antal glasihovare och bergdalingar flyttade omkring på pantografen i Gamla Sliperiet:

Igår, till exempel

Vad med förrymda höns och lite annat pyssel missade vi vernissagen igår.

Men idag kom vi dit - och fann stället väsentligt tommare än igår. (Å andra sidan hängde vi nästan på låset - )

Utställare är Roger Svensson.

.

Om Bergdalatrollet i radion idag

Alldeles nyss lyssnade jag på programmet "Loppmarknadsarkeologerna" - idag handlade det om Bergdalatrollen.
Programmet går att lyssna på via nätet - här.

Såhär såg affischen ut när föreningen Glas i Hovmantorp hade utställning för ett antal år se'n:

Snödropparna!

Vädret har ju varit lite virrigt - snö, tö, snö, regn, snö...

Nu har det inte varit snö se'n igår (tror jag...), och det fick snödropparna att sätta fart.

I solen på framsidan:

På baksidan ingen sol vid samma tidpunkt, men snödroppar fanns där:

Statistiken:

2010 - 25 mars
2011 - 21 mars
2012 - 25 februari
2013 - 1 mars
2014 - 10 februari (men mycket mindre knoppar)
2015 - 10 februari (ungefär lika stora som dagens)
i år - 13 februari, men bara små knoppar... tills idag!

Dessutom har vi under veckan kunnat läsa om att kommunen nu har beslutat att reningsverket faktiskt ska byggas ut. (Kanske redan under hösten, minsann )

Vi hade faktiskt ett par snödroppar ...

... som började sträcka på sig för en dryg vecka sedan. Snön töade bort för länge sedan, det hann knappt börja kännas att det var vinter förrän den försvann, ju. Kallt blev det visserligen under nå'n vecka eller två men mycket mera blev det ju inte. Och så har tiden gått och plötsligt började det titta opp snödroppar, åtminstone så mycket att man kunde se att det skulle bli snödropapr av dem.

Och nu är vi mitt i februari och dagarna har blivit jättelånga (åtminstone jämförelsevis) och då plötsligt: I natt har det varit mer är tio grader kallt! Fast det som är litet häftigt är att det har kommit ner färdiga snöbollar! Inte droppar alltså, utan bollar!!! Det är bara att plocka. Just jag har aldrigt hört talas om att snöbollar växer på trä'n så de måste allt ha kommit uppifrån.

Dagens Nyheter (det är en tidning som kommer norrifrån, från Stockholm) hade härförnyssens en artikel om vårsalongen på Liljevachs konsthall. Och här i Bergdala är vi som bekant i framkant: Liljevachs vårsalong öppnade igår, den 12, och vårens första utställning på Konstgalleriet hade vernissage idag, den 13. Vi vill ju inte tvinga folk att välja, för vilka vore vi att gå ivägen för kollegorna på Liljevalchs. 

Utställarna är Goro Suzuki

















som ställer ut målningar 

och Kenneth Johansson 

 

som ställer ut diverse olika saker.

Tyvärr är det ingen av de två som har någon hemsida, så vi förmår inte ge er några vidare hänvisningar.

Är det vår nu?

Sista drivan höll jag på att missa - ett-och-ett-halvt dygn av regn och blåst tog kål på det faktiskt heltäckande snötäcket.

(det har gått några timmar se'n bilden togs, så nu är den alldeles borta)

Men, å andra sidan: i en butik nära dig finns en lapp som lovar bättring för alla, såväl ostyriga bebisar som tjockskalliga gubbar och trista svärmödrar: