Nu - mor - är hösten kommen, mor ...

Så står det visst inte alls i visan. Men det kan ju vara sant ändå. Jag tror att det är sant och det bygger jag på flera olika saker.
I kommunens almanacka står det att skolorna börjar på tisdag.
Glastekniska Museet har från och med kommande vecka bara helgöppet lördagar kl 10-16, söndagar 12-16 till och med den 27 september. Men i morgon (söndag 16/8) är det öppet 10-16 som vanligt.

Och konstgalleriet har haft vernissage idag. Allt detta tillsammans gör att jag tror att det är höst.

Anna Tedestam är det som ställer ut skulpturer och målningar. Mycket färg är det, mycket form och mycket fantasi. Jag tror inte jag skall säga någonting mera utan bara< låta er få ett litet smakprov, så får ni komma och titta själva. Utställningen pågår till och med 30 augusti och öppettiderna hittar ni på galleriets hemsida.

When in Europe - Don't miss Bergdala. Välkomna till glasbruket, glasshoppen, glastekniska museet och galleriet!

Men på Det Andra Stället…

… där finns skräptunnor med helt annat stuk:

Å andra sidan: i Kosta finns inga kommunala picknickbord (vad jag vet) och heller inga kommunala blomkrukor (vad jag vet).
Men en undrar ju, än en gång, var kommunen hittat ”vår” tunna. Bild i repris:

(fast det står ju inte Lessebo kommun på den, förståss...)

Bergdala: en samlingsplats för turister?

Inte nog med att Lessebo kommun satte ut några picknickbord i Bergdala för flera år sedan, nu (idag, faktiskt) har det kommit dit en soptunna också.

Och vilken soptunna, sen…:

…undrar var de hittat den?
När vi flyttade hit (det var 1996) var den modellen redan utgången, åtminstone här på landsbygden.

Nå. Tunna som tunna, nu har picknickarna i alla fall nå’nstans att slänga sitt skräp.


Samtidigt, faktiskt, har Bergdala nu blivit en så kallad InfoPoint (det är nästan som en turistinformation, med den skillnaden att en InfoPoint måsta vara bemannad – det måste inte en turistinformation, som den i Kosta, vara.)

Jo, såklart:
den gamla "infopointen" som vi bybor satte upp för sådär en 10 år se'n, den finns fortfarande kvar.

Den surrar!

Detta är en vitklövermatta utanför Glastekniska museet.

Vad som varken syns eller hörs är att den surrar! Massor med humlor, och säkert andra flygfän också...

Ingen riktig punkare

... fast han är nog ungefär i den åldern.

Men nej, det är inte frisyrgele, det är blöt-spret efter en morgonpromenad.

Snart, hoppas jag!

Det finns ännu hopp om sommaren.

De första syrenerna börjar äntligen slå ut.

Det tar nog lite längre tid för kastanjerna.

Denhär stiliga guldbaggen hittade jag och Kettil katt igår. Undrar vad det är för nå't?

Gammal är ändå äldst.

"Småkatterna" - Nikki och Kettil - är faktiskt inte så små längre. Födda i september förra året, steriliserade, kastrerade, vaccinerade och chippade och alltså nu åtta månader gamla måste de faktiskt räknas som (nästan) storkatter.
Men det är ändå skillnad: Nikki, den gråmelerade, är storasyster och Kettil är faktiskt lillebror. Visserligen är det samma kull men hon vi köpte dem från på Öland sade att det var så. Så då är det så. Och i morse skulle Nikki bevisa detta.
Det började med en utmaning: "Du, lillebror skulle aldrig våga dig ända upp på taket ovanför vedkapen! Det är väldigt högt upp! Och det törs du inte för du är för liten!" (det kanske skiljer tio minuter i ålder, eller trettio. Författarens anmärkning)

"Men jag som är stor och stark - jag kan, jag!"

Men hon gick faktiskt bara upp, satt där under kanske en halv minut för att inhösta erkännande för sitt mod och sin förmåga, och sedan ner igen. Så det var tydligt att hon bara skulle demonstrera:

Även om demonstrationen var till för lillebror så satt Kattlin också och tittade på. Hon är visserligen svårimponerad, men följde ändå det hela med spänning. Kattlin har ett högre BMI än hon borde och är knappast smidig nog för den typen av övningar...

Så kan det gå till på Lilla Lövås en solig sommarmorgon. Ett drama i det lilla formatet.

Maskrosor!

Denhär veckan har Handpappersbruket en tävling, öppen för alla barn: den längsta maskrosen.

Vi har kollat våra. Våra kommer nog aldrig att vinna nå’n längdtävling…

…vilket gör att vi tycker att tävlingen är löjlig. (Vi gillar inte tävlingar som vi inte har nå’n chans att vinna, nämligen)

En vanlig valborgsafton i Bergdala

Skönt att åtminstone något är som vanligt!

Vi har: vanligt väder (regnigt) och vanlig temperatur (i alla fall över noll)

Vanlig brasa (inomhus)

En nyhet har vi, dock (tack Pernilla på P2!):

Vi hoppas på bättring (väder & temp) imorgon!

Slutet på säsongen!

Slutet på säsongen? Nu tycker ni allt att det har slag'e runt i huve' på mig. Men det har det inte. Låt mig förklara: Vårens sista utställning på konstgalleriet hade vernissage idag. Ava Valsten visar fotografier och Peter Lundström tavlor och skulpturer.

Så idag är alltså första dagen av slutet på säsongen - eller hur?  Men sedan blir det svårt. För nästa helg, den 25/26 startar säsongen för Glastekniska Museet. Och sedan, helgen efter det, så slutar säsongen för konstgalleriet, den tredje maj närmare bestämt. Nä - nu blev allting på tok för svårt.

Så nu säger vi såhär, helt enkelt: Den 25-26 april och den 2-3 maj kan ni göra er en heldag i Bergdala: Konstgalleriet, Glastekniska museet och glasbruket. Efter den tredje maj blir det inte något konstgalleri för er del förrän framåt hösten. Och titta bara här nedanför så ser ni vad ni i så fall går miste om!

Som ni förstår har jag bara tagit ett litet axplock...

Men nu ser ni ju hur nödvändigt det är att åka till Bergdala. Som redan Pompejus sade på sin tid: "Bergdala necesse est. Vivere non est necesse." Dessutom skall ni betänka att smittorisken är minimal här ute hos oss i de friska skogarna!  Så passa på och ta en rejäl promenad när ni ändå är här...