lördag 10 januari 2015
Vi hade väl bara tur...
Till exempel var det ju ingen som visste att vattnet inte räckte eller att avloppet (reningsverket) var för litet när Wärdshuset hade fullbelagt mest hela somrarna... På den tiden hände det också att vi bybor hade släkt och vänner på besök, ibland övernatt.
Men nu vet vi ju bättre.
(I tredje stycket från slutet står att, enligt kommunen, byns faciliteter inte tål mer än 10 besökare i taget.)
Vi får väl se till att gemensamhetsplanera våra eventuella gäster/kalas i byn under våren, trots att området nu blivit så mycket mer attraktivt: föroreningarna är antingen borta eller inhägnade. (Dvs staketet ska sättas upp under kommande vecka, sägs det.)
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
Nu har jag också "rannsakat mitt minne". Inte nog med 35-40 anställda på glasbruket, några bussar och kanske 50 bilar som turistade, 15 invånare mer på 70-tidigt 90-tal. Som första rannsakan måste jag korrigera antalet bäddar på Härbärget från 28 till 36 (+ ett 10-tal)
Dessutom föll totalt ur mitt minne att jag sålde korv, potatismos, lingon, gurka och sallad i Terminalen. Detta paket kostade 12 kr. En läsk eller lättöl kostade 3 kr. Dagskassan låg på upp till 3500 riksdaler!
En snabbräkning i huvudet ger det oförvitliga faktum att det borde bli sådär 230 korvar.
Kan man förmoda att plats för dessa korvar måste beredas genom förpassande av annan korv till byns reningsverk? Bara detta borde kräva bortåt 2 kubikmeter vatten.
Hur mycke tur kan man ha innan det inte är tur längre?
Tore
Jamen, du vet: "det man inte vet har man inte ont av" - alltså, en okänd "risk" är mindre än en känd?
Jämför tex med alla stormvarningar vi haft efter Gudrun, och alla västanfläktar det blev. Fast idag kan vi här hemifrån se ett tiotal fallna furor, så *alla* varningar är inte av ondo.
Skicka en kommentar