Just nu står det ett hemskt, månghövdat, monster i konstgalleriets farstu.
Ni ser själva? Det här är inte en rockhängare från IKEA, inte, utan en "kronrot" som Åke Bergqvist har hittat någonstans. Och när man tittar närmare ser man både en älg och en drake.
Alla Smålänningar känner ju väl till älgar men drakar och enhörningar och liknande måste man faktiskt vara Bergdalabo för att känna sig bekväm med. I skogarna runt Bergdala vimlar det av just enhörningar, drakar och en del andra utrotningshotade djur, gripar till exempel.
Nåja: Ifall man överlever chocken i farstun så kan man gå in i galleriet. När man gjorde det idag så var det en massa folk där.
I vit T-shirt känner man igen Åke Kjellson som ju ur alla praktiska synpunker är galleristen, till höger om honom ser man Anna Berglund, med hund, och på andra sidan Åke Bergqvist. När man plötsligt hittar en massa folk på ett enda ställe måste man ju fråga sig vad som är på G???!!!
Och när man då ser sig omkring och får syn på det här:
då, men först då, trillar polletten ner: AHA! Det måste vara vernissage!!
Och det är precis vad är! Utställningen pågår till den första september. Öppet som vanligt 13-16 på helgerna, lördag-söndag.
Och från och med nu kommer Bergdala Glastekniska Museum också bara att hålla helgöppet. Lördag-söndag 10-16 så gå på museet först. Efter en á två timmar på glastekniska museet kan man shoppa litet i glasbrukets butik och sedan ta sig en promenad till galleriet.
När man sedan gått tillbaka till bilen igen så kan man ta en tur ner till Stömbergshyttan. Lördagar och söndagar är caféet därnere öppet och serverar smaskiga danska smörrebröd. Ifall man nu inte föredrar fransk mat på L'Instant. Och så går man på loppisen, förstås.
Kort sagt: Livet är tillbaka i normala gängor igen och en heldag i Bergdala med omnejd sitter aldrig fel.
lördag 17 augusti 2019
onsdag 31 juli 2019
En katt bland…
nä – är det nå’t ord en inte kan använda för höns så är det väl "hermeliner".
”En tupp i hönsgården” funkar inte heller, den riktige tuppen är strax till vänster om verandan, skymd.
Hursomhelst har de nästan samma färg…
”En tupp i hönsgården” funkar inte heller, den riktige tuppen är strax till vänster om verandan, skymd.
Hursomhelst har de nästan samma färg…
lördag 20 juli 2019
Nu är det (väl?) mitt i turistsäsongen
En del av oss är en aning intresserade av hur det går med Lessebo (eller, föralldel, med hela Glasriket) som besöksmål (eller om det heter ”destination” nuförtiden).
Utöver att vi givetvis följer destinationsutvecklingsproj… förlåt, destinationsutvecklingsproCESSEN, ska det ju vara, så blir vi ju också ”utsatta” av besökare från många olika håll. Dessa besökare har inte sällan frågor (vilka glasbruk finns, var kan vi äta/sova/bada, när har Kosta/älgparken/Växjö museum öppet, vilka andra sevärdheter finns mm).
När vi då vill hänvisa dem till en ”riktig” turistbyrå/turistinformation visar det sig att vår kommun bara har EN turistinformation, PÅ DELTID, så blir vi ju en aning fundersamma…
(Åkejdå, just såhär års har den öppet varje dag) Förr (=häromåret) brukade både biblioteket i Lessebo samt kommunhuset (receptionen) listas som turistbyråer. (Ännu längre tillbaka fanns en turistbyrå i Strömbergshyttan – av den finns bara kvar en skylt med påse på huv’e)
Vi fann det anmärkningsvärt att, i en tid då andra näraliggande kommuner satsar på det senaste konceptet ”infopoints”, vår kommun var så… inaktiv.
Emellertid visade det sig att detdär med turistbyråer/turistinformationer minsann inte är så lätt:
(om auktorisation av turistbyråer, läs här)
(om ”infopoints”, läs här)
Sammanfattningsvis: kommunen måste vara medlem i Visita.se för att överhuvud få lov att använda den grön-vita skylten. (med tanke på att det åtminstone finns en grön-vit skylt i Kosta, vid outlet-ingången från Stora Vägen, så utgår vi från att så är fallet)
Kommunen måste få denna turistinformation auktoriserad varje år.
För det fall att turistinformationen har besöksmottagning så måste personalen ha uniform (så där faller väl både bibblan & kommunreceptionen)
Nästa punkt är intressant: ” Turistinformationen samlar in och förmedlar den turistiska information som kan vara av intresse för - och efterfrågas av - besökare, främst lokalt men också regionalt.”
Alltså: turistinformationens personal ska aktivt samla in (resa runt?) info. På vems bekostnad, frågar en sig – och, dessutom, vem bestämmer vart personalen ska resa för att ”samla in”? – fast den frågan besvaras i kommentaren: ” Ha löpande kontakt med lokala och större regionala besöksmål, turistföretag, kultur och idrott.”
Detta innebär, såvitt jag kan förstå, att lokala besöksmål, turistföretag mfl (enl ovan) inte bör (får?) göra sig besvär själva, utan att turistinformationspersonalen måste välja ut dem först. Så var vi då tillbaka till frågan: vem bestämmer vart personalen ska resa för att samla in information?
Och så vidare.
Sålunda förstår vi att (om?) kommunen har svårt att uppfylla alla dessa kriterier…
Nå. Nu har vi (i form av Bergdala glastekniska museum byggt en egen liten informationspunkt (nej, det heter absolut inte InfoPoint!):
Den förefaller vara lokalt uppskattad, dvs vi behöver fylla på av de foldrar/broschyrer vi av någon anledning har.
Däremot har vi ju inte ersättning för att ”samla in” material – så det har vi ju helt enkelt inte råd att göra.
Alltså: alla ni som vill att våra turister ska veta att just ni finns, kom hit med ert material!
Utöver att vi givetvis följer destinationsutvecklingsproj… förlåt, destinationsutvecklingsproCESSEN, ska det ju vara, så blir vi ju också ”utsatta” av besökare från många olika håll. Dessa besökare har inte sällan frågor (vilka glasbruk finns, var kan vi äta/sova/bada, när har Kosta/älgparken/Växjö museum öppet, vilka andra sevärdheter finns mm).
När vi då vill hänvisa dem till en ”riktig” turistbyrå/turistinformation visar det sig att vår kommun bara har EN turistinformation, PÅ DELTID, så blir vi ju en aning fundersamma…
(Åkejdå, just såhär års har den öppet varje dag) Förr (=häromåret) brukade både biblioteket i Lessebo samt kommunhuset (receptionen) listas som turistbyråer. (Ännu längre tillbaka fanns en turistbyrå i Strömbergshyttan – av den finns bara kvar en skylt med påse på huv’e)
Vi fann det anmärkningsvärt att, i en tid då andra näraliggande kommuner satsar på det senaste konceptet ”infopoints”, vår kommun var så… inaktiv.
Emellertid visade det sig att detdär med turistbyråer/turistinformationer minsann inte är så lätt:
(om auktorisation av turistbyråer, läs här)
(om ”infopoints”, läs här)
Sammanfattningsvis: kommunen måste vara medlem i Visita.se för att överhuvud få lov att använda den grön-vita skylten. (med tanke på att det åtminstone finns en grön-vit skylt i Kosta, vid outlet-ingången från Stora Vägen, så utgår vi från att så är fallet)
Kommunen måste få denna turistinformation auktoriserad varje år.
För det fall att turistinformationen har besöksmottagning så måste personalen ha uniform (så där faller väl både bibblan & kommunreceptionen)
Nästa punkt är intressant: ” Turistinformationen samlar in och förmedlar den turistiska information som kan vara av intresse för - och efterfrågas av - besökare, främst lokalt men också regionalt.”
Alltså: turistinformationens personal ska aktivt samla in (resa runt?) info. På vems bekostnad, frågar en sig – och, dessutom, vem bestämmer vart personalen ska resa för att ”samla in”? – fast den frågan besvaras i kommentaren: ” Ha löpande kontakt med lokala och större regionala besöksmål, turistföretag, kultur och idrott.”
Detta innebär, såvitt jag kan förstå, att lokala besöksmål, turistföretag mfl (enl ovan) inte bör (får?) göra sig besvär själva, utan att turistinformationspersonalen måste välja ut dem först. Så var vi då tillbaka till frågan: vem bestämmer vart personalen ska resa för att samla in information?
Och så vidare.
Sålunda förstår vi att (om?) kommunen har svårt att uppfylla alla dessa kriterier…
Nå. Nu har vi (i form av Bergdala glastekniska museum byggt en egen liten informationspunkt (nej, det heter absolut inte InfoPoint!):
Den förefaller vara lokalt uppskattad, dvs vi behöver fylla på av de foldrar/broschyrer vi av någon anledning har.
Däremot har vi ju inte ersättning för att ”samla in” material – så det har vi ju helt enkelt inte råd att göra.
Alltså: alla ni som vill att våra turister ska veta att just ni finns, kom hit med ert material!
tisdag 16 juli 2019
Köp vandrarhemmet!
Vandrarhemmet är till salu!
VANDRARHEM TILL SALU!
Var snälla och hjälp till att sprida det här meddelandet.
Vandrarhemmet i Bergdala, mest känt som Bergdala Härbärge, är nu till salu. Det är två längor som en gång var bostäder för glasarbetarna och som innehåller ett fyrtiotal bäddar plus en byggnad med kök, matsal och bostad på övervåningen.
Dessutom är en hyresfastighet med fyra lägenheter och, tror vi, två ”ungkarlslägenheter” till salu.
I Bergdala finns ett glasbruk och ett glastekniskt museum vilka tillsammans drar en strid ström av besökare. Under icke-sommartid är dessutom konstgalleriet öppet på helgerna vilket genererar en återkommande flock av potentiella café-besökare.
Om ni är intresserade eller känner någon som är intresserad så kontakta mäklaren Mats Arnesson, telefon (växeln, Svensk Fastighetsförmedling i Kalmar) 0480 42 53 30, direktnummer 0480 42 53 31, mobil 0768 83 83 83. Mejl mats.arnesson(at)svenskfast.se.
VANDRARHEM TILL SALU!
Var snälla och hjälp till att sprida det här meddelandet.
Vandrarhemmet i Bergdala, mest känt som Bergdala Härbärge, är nu till salu. Det är två längor som en gång var bostäder för glasarbetarna och som innehåller ett fyrtiotal bäddar plus en byggnad med kök, matsal och bostad på övervåningen.
Dessutom är en hyresfastighet med fyra lägenheter och, tror vi, två ”ungkarlslägenheter” till salu.
I Bergdala finns ett glasbruk och ett glastekniskt museum vilka tillsammans drar en strid ström av besökare. Under icke-sommartid är dessutom konstgalleriet öppet på helgerna vilket genererar en återkommande flock av potentiella café-besökare.
När vandrarhemmet var i drift – det har varit stängt i fyra-fem år – var beläggningen god men nu behöver man lägga en del arbete på att återigen etablera det. Vi som jobbar med besöks- och turistnäringen i Bergdala är beroende av att det finns en möjlighet att erbjuda besökare och turister på kaffe, lunch och ibland övernattning. Därför vill vi som bor i byn att det här skall komma till ett snabbt avslut. För det är vi beroende av att ordet sprids snabbt.
lördag 6 juli 2019
Fagereke lördag
Visst vimlade det av folk, men ändå mer av bilar, husvagnar, husbilar, tält...
Av logistiska skäl är alla bilder tagna på (vår) återvägen från Lessebo.
Vi såg inte så många deltagare (de var väl i skogen, kan en tro) - när vi passerade (förmodat) målområde hördes speakerröst välkomna några namngivna tillbaka.
Vädret regnigt och temperaturen kring 10 grader.
Rather you than me, som det ibland sägs (i detta fall kanske snarare "rather them than us").
Imorgon tar vi andra vägen till Konsum...
Av logistiska skäl är alla bilder tagna på (vår) återvägen från Lessebo.
Vi såg inte så många deltagare (de var väl i skogen, kan en tro) - när vi passerade (förmodat) målområde hördes speakerröst välkomna några namngivna tillbaka.
Vädret regnigt och temperaturen kring 10 grader.
Rather you than me, som det ibland sägs (i detta fall kanske snarare "rather them than us").
Imorgon tar vi andra vägen till Konsum...
torsdag 4 juli 2019
Är det polisavspärrningar?
För att se ordentligt måste titta noga på bilden. Hela hagen är full av vita och röda plastband kors och tvärs!
Men nej, var lugna, det är inte polisen som har avlyst en brottsplats. Det orienteringsavdelningen av Örkelljunga Friluftsklubb som har gått vilse!!!
Detta kan tarva en förklaring. Örkelljunga friluftsklubb arrangerar i år orienteringstävlingen "Tjoget", en tävling för tjugomannalag.
Så långt är allting gott och väl. Och för att göra det här har de alltså ställt ut byggfuttar, bajamajor, husvagnar, miljöstationer, husvagnar och Gu'vet allt i kohagarna runt Fagereke.
Hemifrån oss i The Noble City of Bergdala till Fagereke är det ungefär fyra kilometer. Det intressanta är att orienteringssektionen - ja just det: Orienteringssektionen - i Örkelljunga Friluftsklubb istället föredrar att referera till en obskyr ort in the outback, nämligen till Emmaboda av alla ställen. Ja, ni läste rätt, Emmaboda. Mellan Emmaboda och Fagereke är det tre och en halv mil! På vägen passerar man Lessebo, bara sju kilometer från Fagereke. Och så har man valt Emmaboda som referenspunkt.
Nu tror ni att jag driver med er, men läs själva på deras hemsida.Man får hoppas att deltagarna i tävlingen är bättre på orientering och kartläsning än vad organisatörerna och webb-sidesmakarna är.
Alltnog. Under den kommande helgen (6-7 juli) lär det alltså vimla av folk ute i skogarna häromkring.
Men nej, var lugna, det är inte polisen som har avlyst en brottsplats. Det orienteringsavdelningen av Örkelljunga Friluftsklubb som har gått vilse!!!
Detta kan tarva en förklaring. Örkelljunga friluftsklubb arrangerar i år orienteringstävlingen "Tjoget", en tävling för tjugomannalag.
Så långt är allting gott och väl. Och för att göra det här har de alltså ställt ut byggfuttar, bajamajor, husvagnar, miljöstationer, husvagnar och Gu'vet allt i kohagarna runt Fagereke.
Hemifrån oss i The Noble City of Bergdala till Fagereke är det ungefär fyra kilometer. Det intressanta är att orienteringssektionen - ja just det: Orienteringssektionen - i Örkelljunga Friluftsklubb istället föredrar att referera till en obskyr ort in the outback, nämligen till Emmaboda av alla ställen. Ja, ni läste rätt, Emmaboda. Mellan Emmaboda och Fagereke är det tre och en halv mil! På vägen passerar man Lessebo, bara sju kilometer från Fagereke. Och så har man valt Emmaboda som referenspunkt.
Nu tror ni att jag driver med er, men läs själva på deras hemsida.Man får hoppas att deltagarna i tävlingen är bättre på orientering och kartläsning än vad organisatörerna och webb-sidesmakarna är.
Alltnog. Under den kommande helgen (6-7 juli) lär det alltså vimla av folk ute i skogarna häromkring.
måndag 10 juni 2019
Biodiversitet
är numera ett "ord i tiden".
Om någon undrat varför det aldrig klipps gräs på Lilla Lövås nuförtiden - här kommer förklaringen:
det började med en trasig gräsklippare.
Sedan visade sig biodiversiteten: det kommer upp en massa vildväxter! Siktats har mandelblom, flera sorters veronika, förgätmigej, måror, prästkragar, gökärt, smörblommor, vallört, aklejor, flera hittills oidentifierade... och så förstås alla dedär högre grässorterna, de som gör att de lågväxta inte syns så bra.
Om någon undrat varför det aldrig klipps gräs på Lilla Lövås nuförtiden - här kommer förklaringen:
det började med en trasig gräsklippare.
Sedan visade sig biodiversiteten: det kommer upp en massa vildväxter! Siktats har mandelblom, flera sorters veronika, förgätmigej, måror, prästkragar, gökärt, smörblommor, vallört, aklejor, flera hittills oidentifierade... och så förstås alla dedär högre grässorterna, de som gör att de lågväxta inte syns så bra.
onsdag 22 maj 2019
Tur att man inte är pollenallergiker...
... tycker både jag och Paddy O'Neill som rullar runt i drivorna på baltangen.
Ett talesätt säger "Det är bra med katt så slipper en disken, sa gumman". Faktum är att man slipper dammsuga också.
Ett talesätt säger "Det är bra med katt så slipper en disken, sa gumman". Faktum är att man slipper dammsuga också.
onsdag 1 maj 2019
tisdag 9 april 2019
Första humlan
(iallafall som fastnade på bild)
Veckan har också bjudit på de första fjärilarna (citron-) och ett fågelkalas som hette duga. (Jag såg dem inte, med de lät som hundratals nånstans inne i skogen)
Veckan har också bjudit på de första fjärilarna (citron-) och ett fågelkalas som hette duga. (Jag såg dem inte, med de lät som hundratals nånstans inne i skogen)
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)































